SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
grani´t substantiv ~en ~er gran·it·entyp av magma­bergart vars mineralkorn ligger lik­formigt fördelade i bergmassan och som där­för blir kornig el. prickig bergsvet.JFRcohyponymgnejscohyponymgråsten granitbrottgranithällbohusgraniturbergsgranitgrav­vårdar i polerad granitgranit och gnejsgranit är jord­skorpans vanligaste berg­artergranit består av tre huvudmineral: fält­spat, kvarts och glimmerhård som granitsehård 1 sedan ca 1700via fra. av ita. granito med samma betydelse, eg. ’kornig’; jfr 2gran