publicerad: 2021  
hälta hältan
hält·an
substantiv
häl`ta
det att vara halt till­fälligt el. permanent
efter olyckan led han länge av en lindrigare hälta
belagt sedan mitten av 1300-talet (Helsinge-Lagen); formen hälta ca 1520; fornsvenska hälti, hälta; till 1halt!!