SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
identite´t substantiv ~en ~er id·ent·itet·en1överens­stämmelse i fråga om varje detalj eller egenskap fil.mat.det råder nästan full­ständig identitet mellan de båda för­slagenspec. om matematiska el. logiska ut­tryckut­trycket a=a är en identitetidentitet (mellan ngra), identitet (med ngn/ngt)sedan 16422ställning som viss, en­tydigt bestämd person markerad av namn, person­nummer e.d. samh.identitetshandlingdu måste styrka din identitet för att få ut pengarnaStålmannens hemliga identitetngns identitetsedan 18463(med­vetande om) egen existens och sär­art psykol.identitetskrisin­vandrarna värnar om sin kulturella identitetäv.själv­ständig till­varo hennes dröm om ett eget liv och en egen identitetsedan 1958