SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1lä substantiv, ingen böjning, neutr. ●(naturligt) skydd mot in­fallande vind el. sjö­gång sjö.JFRcohyponymvindskydd söka läankra i läde lade till i lä av pirenbuskarna skänkte lä○äv. om plats som erbjuder skyddde fann lä bak­om ett träd○äv.sida (av far­tyg) som vinden blåser åt MOTS.antonymlovart (i) lä (av/bakom/mot ngt)ligga i lävara under­lägsen​ jäm­fört med väst­kusten ligger ost­kusten i lä beträffande mar­eld och doften av hav och tång sedan ca 1670jfr isl. hlé, no. le ’skydd mot vinden; lä­sida’; besl. med ljum, ly
2lä adverb ●på lä­sidan meteorol.lä om bergetsedan 1730