publicerad: 2021  
lust lusten
lust·en
substantiv
1 knappast plur. önskan att göra något som man känner skulle skänka nöje el. tillfreds­ställelse
JFR håg, intresse 3
arbetslust; livslust; matlust; träningslust
lust (för/med något)
lust (för något)
lust (med något)
lust (till något/någon)
lust (till någon)
lust (till något)
lust (att+verb)
känna en obetvinglig lust; har du lust att hänga med på bio i kväll?; han har tappat lusten för böcker; om du har tid och lust så titta förbi; hon skriver dag­bok när lusten faller på; jag hade god lust att ge dem en ut­skällning; jag har ty­värr ingen lust att gå ut ikväll ock­så
belagt sedan 1526
2 sexuellt begär
JFR 2åtrå
sexlust
efter förlossningen tappade hon lusten; känna lust till sin partner; söka hjälp för bristande lust
○ spec. om sexuell njutning ofta plur.
djuriska lustar; farliga lustar
köttets lust ur­sprungligen biblisktsinnligt begärförr talade man inte om sexualitet utan om köttets lust
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska luster, lust; urspr. 'böjelse'; till 2luta!!; jfr ur­sprung till förlusta, lysten, lystmäte
3 något ålderdomligt känsla av glädje och tillfreds­ställelse
lustläsa; lustvandra
solen sken och det var en lust att leva; den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor
av hjärtans lust ivrigt och med glädjede bakade och jul­pyntade av hjärtans lust
i nöd och lust se nöd
med liv och lust se liv
belagt sedan slutet av 1300-talet Omständelig Berättelse