SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
märka u´t verb märkte märkt, pres. märker märk·er1äv. fast sammansättn., seutmärka 1 förse med (flera) tecken för igen­känning eller identifiering märka ut en ledmärka ut en gränsmärka ut ngtsedan 16902ofta fast sammansättn., seutmärka/2 ut­göra tecken för igen­känning eller identifiering av en liten minnes­sten märker ut platsen där NN om­kommärka ut ngtsedan 1669Subst.:vbid1-887933utmärkande, utmärkning