publicerad: 2021  
mina minan minor
min·an
substantiv
mi`na
spräng­laddning, inne­sluten i behållare, som ut­löses genom direkt eller indirekt beröring anv. för militära syften
landmina; sjömina; stridsvagnsmina; trampmina
fälla minor; svepa minor; far­tyget gick på en mina; minan löstes inte ut
gå på en mina råka illa utför att inte gå på en mina läste de kontraktet noga innan de skrev på
belagt sedan 1621; via tyska av franska mine 'gruva; mina'; trol. av keltiskt urspr.; jfr ur­sprung till mineral, minör