SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1platt adjektiv, neutr. ~ 1som har två parallella begränsnings­ytor på litet av­stånd från var­andra och allt­så liten höjd el. tjocklek rum.JFRcohyponymjämn 1cohyponymflack platt-tvplattfisken platt mat­lådabåde platta och runda likör­flaskoren platt (data)skärmäv.slät, plan hon tryckte an­siktet platt mot fönstretdet platta skånska landskapethan låg platt på magen (adv.)falla platt till markense1mark 3 lägga sig platt (på marken)ge upp alla krav (och gå med på vad som helst)samarbets­partierna lade sig platt i frågan om ersättnings­nivåer platt fallsefall 1 platt skattseskatt 1 platt som en pannkakahelt plattHolland är platt som en pann­kaka sedan mitten av 1400-taletArboga stads tänkebokfornsv. platter; av lågty. plat, fra. plat med samma betydelse; trol. av grek. platys´ ’flat’; jfr flat, plafond, plats, platå, plåt, pläter 2trivial och intet­sägande admin.psykol.platta kvickheteren platt konversation om vädretsedan 1772
2platt adverb i vissa åld. ut­tryck full­ständigt utstr.det var platt o­möjligt att tala henne till rättaäv.alls platt intetsedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. plat; av lågty. plat med samma betydelse; till 1platt