SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
suppone´ra verb ~de ~t sup·pon·er·arvälja att an­se som sant eller sanno­likt fil.JFRcohyponymanta 3cohyponymförutsätta 2cohyponymförmodacohyponymponera supponera ngt/SATSsedan 1697av lat. suppo´nere ’placera under; lägga till grund för’; jfr ponera Subst.:vbid1-349251supponerande, vbid2-349251supponering; supposition