SAOL

publicerad: 2015  
uncial
unci·­al [‑a´l] substantiv ~en ~er bok­stav i majuskel­skrift
Singular
en uncialobestämd form
en uncialsobestämd form genitiv
uncialenbestämd form
uncialensbestämd form genitiv
Plural
uncialerobestämd form
uncialersobestämd form genitiv
uncialernabestämd form
uncialernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
uncial uncialen uncialer
unci·al·en
substantiv
uncia´l
en latinsk skrift från senantiken bestående av rundade bok­stäver
uncialstil
äv. om liknande versal i tryckt text
belagt sedan 1838; till lat. un´cia 'tolfte­delen av en fot'; jfr ur­sprung till uns

SAOB

publicerad: 2010  
UNCIAL un1sia4l, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(oncial- i ssg 1857 (: oncialstil). uncial 1806 (: uncial-bokstäfwer) osv.)
Etymologi
[jfr t. unziale, eng. uncial; utlöst ur lat. uncialis littera, av uncialis, tolftedel, avledn. av uncia, uns (se UNS, sbst.2), o. LITTERA]
(i fackspr.) om under romerska antiken o. tidig medeltid använd bokstav med stor avrundad form o. hållen mellan två linjer, uncialbokstav; äv. om stil (se stil, sbst. II 1) bestående av sådana bokstäver. SvLittFT 1837, Bih. sp. 19. Mycket vanliga och bekväma bokstilar voro uncialen och halfuncialen, båda ett slags rundskrift och därför lätta att forma. LfF 1906, s. 93. Uncialer, som präntades på papyrus eller pergament, när man ville giva det verk man nedskrev en vårdad utstyrsel. Flodström SvFolk 223 (1918). Codex Carolinus i Wolfenbüttel .. innehåller stycken av romarbrevet, skrivna i spalter sida vid sida med de vackraste gotiska och latinska uncialer. Rig 1928, s. 12. — jfr HALV-UNCIAL.
Ssgr (i fackspr.): UNCIAL-BOKSTAV~02 l.~20. uncial. Från Neapel har man underrättelse, att bland Herculanska Wolumerna funnits ett .. fragment af ett latinskt poem .. Skriften består af uncial-bokstäfwer. PT 22/4 1806, s. 3.
-HANDSKRIFT~02 l. ~20. handskrift skriven med uncialer. SvTidskr. 1876, s. 349.
-SKRIFT. skrift(system) som utgörs av uncialer. 2SAH 17: 39 (1837). Under inflytande av kursiven utbildas ur kapitalskriften den egentliga bokskriften, uncialskriften, vilken var förhärskande under 200–800-talen. HantvB I. 5: 242 (1937).
-STIL. jfr stil, sbst. II 1. Wilhelmina Kinberg hvars namn i Lunds stifts matrikel var tryckt med oncialstil, förmodligen för att utmärka henne framför sina systrar såsom fosterdotter i biskopens hus. Ahnfelt StudM 2: 293 (1857).