publicerad: 2021
hörsel
hörseln
hör·seln
substantiv
●
förmåga att uppfatta ljud genom att ljudets vågrörelser sätter trumhinnan i rörelse
SE
höra 1
hörselintryck; hörselnedsättning; hörselskada; hörseltest
god hörsel; nedsatt hörsel; förlora hörseln; han har dålig hörsel på vänster öra
○
spec. om denna förmåga som ett av de fem sinnena
synen, hörseln och känseln är kanske de viktigaste sinnena
belagt sedan 1385 (Klosterläsning);
fornsvenska hörsl, hörsla; till
höra