publicerad: 2023
ÄLSKLIG äl3sklig2, förr äv. ÄLSKELIG, adj. -are. adv. -A (†, Linc. D 5 a (1640), Wollimhaus Ind. A 2 a (1652)), -EN (†, G1R 28: 598 (1558), Cellarius 8 (1729)), -T (SvTidskr. 1874, s. 459, osv.).
Ordformer
(elsk- (-ll-, -ss-, -ch-) 1523–1730. älsk- (æ-, -ll-) 1524 osv. -elig (-ii-, -ch, -gh) 1523–1939. -lig 1651 (: hög-älsklige) osv. — n. sg. o. adv. -ligit 1723–c. 1800. -ligt 1838 osv.)
som är värd l. förtjänar att vara l. bli älskad; älskad l. omtyckt (förr äv. ss. hedrande epitet, särsk. i kungliga brev l. skrivelser o. d.); äv. (o. numera i sht): behaglig l. intagande (jfr LJUV 3); jfr ÄLSK-VÄRD. Wij Gotzstaff .. Suerikis oc gotis konungh etc helsom eder alle wore Elskelige troo mennt friiborne frelses mend. G1R 1: 79 (1523). Elskelige käre Son. Jag lenchtar att få tala medh eder. AOxenstierna 7: 17 (1632). Älskelige Bröder tagen nu i ring, / Och lät oss alla dansa kring. Bellman (BellmS) 1: 40 (c. 1769, 1790). Den sköna och varma sången öfver den till allas smärta bortgångne, store och älsklige Oehlenschlæger. 3SAH LXI. 3: 76 (1850). Den käcke officeren .. och hans älskliga fästmö. Lagergren Minn. 5: 418 (1926). Undulaten .. är en ytterst älsklig och förnöjsam burfågel. 3NF 15: 620 (1931). Jag vill inte skrämma dig, men tro inte att jag alltid är så älsklig som nu. Anderson Brev. 232 (2004). — jfr DYGD-ÄLSKELIG o. HJÄRT-, HÖGT-, KÄR-ÄLSK(E)LIG samt HÖGST-, NÅD-ÄLSKLIG. — särsk.
a) (†) i uttr. oss älskelig, som åtnjuter vår ynnest. G1R 1: 107 (1523). Hafwe till detta Wärckets förrättande fästat Wåre nådige tankar på oss ellskelig Wälborne Carl Gripenhielm, som har härutinnan förwärfwat sig en god och berömligh kundskap. CivInstr. 270 (1683). Då hans Majt .. klappade mig på Axseln: oss Elskelige Löfving, i morgon far åf och beställ vähl. HFinlÖ 442 (1730). Wi Gustaf &c. Tilbiude Eder, Osz Älskelige, Wåre trogne undersåtare .. Wår synnerliga Ynnest, Nådiga benägenhet och Gunstiga Wilje. PH 10: 107 (1773). SvD(A) 25/6 1910, s. 8 (om förh. i Danmark).
b) om ngt sakligt; särsk. dels i överförd anv., om ngt som vittnar om l. är uttryck för älsklighet, dels: (som ger intryck av att vara) behaglig l. inbjudande l. trivsam o. d.; jfr ÄLSK-VÄRD a α, β, ÄLSKOGSAM. Han gaff migh hwilo vthi then elskeligha stadhen, at iagh j Jerusalem rådha skulle. LPetri Sir. 24: 11 (1561). (Tiggaren låg närmast ugnen) Medan .. Inhysingen Pavo, / Låg vid hans sida och kände ej nog af en älskelig värma. Runeberg (SVS) 3: 47 (1832). I detta älskliga hem förflöto hans dagar under tolf år. 3SAH 2: 125 (1887). Också hans barn, vars älskliga ansikten tittade fram under seglet. Thorén Herre 33 (1942). De rutiga skjortorna är en av filmens små älskliga detaljer. Arbetarbl. 18/12 2020, s. 26.
Avledn.: ÄLSKLIGHET, r. l. f. [fsv. älskelikhet] förhållandet l. egenskapen att vara älsklig, älskvärdhet; äv. konkretare. RA II. 2: 180 (1617). De qwicka ögnekast, den läckra hy och alla de älskeligheter, som göra wåre Hiältars hiärtan til nåldynor. Dalin Arg. 1: 186 (1733, 1754). Fjällflorans blonda älsklighet. TurÅ 1942, s. 363.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content