publicerad: 2021
ÅMINNELSE å3~min2else, r. l. m. l. f. (Luk. 22: 19 (NT 1526) osv.) ((†) n. SalWijsh. 8: 13 (öv. 1536), UpplDomb. 5: 192 (1599)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(amÿnn- 1570. åmin- 1599–1617. åminn- 1526 osv. åmynn- 1532. -else (-ss-) 1528 osv. -ilse (-ss-) 1526–1599)
Etymologi
[fsv. aminnilse; jfr fd. aminnelse (d. amindelse); vbalsbst. till aminna, ssg av Å, prep. o. adv.2, o. MINNA, v.1]
1) (†) åminne; särsk. i sådana uttr. som dels ha ngn l. ngt i åminnelse, minnas l. tänka på (o. ta hänsyn till) ngn l. ngt, dels till en åminnelse (jfr 2 a), till minne l. påminnelse. Apg. 10: 4 (NT 1526). Man seer jw thet for öghonen at .. (nunnor) gerna snacka medh manfolk .. , wilia at the skola haffua them j åminnelse. OPetri 1: 523 (1528). Effter thett att man nu hade vdj godh amÿnnelse, såsom och eliest beuisligit nogh war, att Matz schred(er) hade giort handstrechning in för en sittende rett. 2SthmTb. 4: 57 (1570). Så hade och för(nemp)de Anders Larson giffuit Jacob Hille en sölfkanne och Hans Hille ett gott sölfstop till testamente och en wenlig åmi(n)nelse. 2SthmTb. 6: 417 (1581). Ey heller någhot thet godz, som the til Frijherre stånd, af .. Konungar bekommet hafwe, niuta eller behålla, til een åminnelse, at theres Föräldrar icke hafwa kunnet sköne, vthaf hwilke the sådane gunst och nådher .. bekommet hafwe. Chesnecopherus Skäl Ttt 3 b (1607). Det tvenne gånger .. honom gifna uppdrag, att hålla tal vid prestmöten, syntes .. bevisa, att han ännu var outplånad ur förmäns och embetsbröders åminnelse. Atterbom Minnest. 2: 157 (1853).
2) i fråga om högtidlighållande l. bevarande av minnet av ngn (äv. ngns namn) l. ngt; förr ngn gg äv.: gm tradition vunnet anspråk, hävd; jfr MINNE, sbst.1 4, ÅMINNE 2. En wnderwijsning hwrwledhes man schal haffwa åminnilse wtaff wårs herrans pino och döödh. OPetri 1: 3 (1526). J haffuen ingen deel eller rett, eller åminnelse j Jerusalem. Neh. 2: 20 (Bib. 1541). At som de sjelfwe eller deras förfäder hafwa Riket så stora tjenster gjort, at deras namn hos efterkommande uti alla tider, bör wara i berömmelig åminnelse. HC11H 11: 39 (1680). Den rättwisa och fromhet, som förwärfwat honom en så kär åminnelse uti sitt ena Rike, kunde omöjligen hafwa aldeles twär-tystnat uti hans eget Fädernesland. Lagerbring 1Hist. 3: 542 (1776). Stadgan (i Göransgillet) har en viss festlig prägel, värdig den helige riddersman, vars åminnelse gillet hugfäster. Rig 1923, s. 7. — särsk.
a) föregånget av prep. till. Thetta är min lekamme(n) som för idher giffuin wardher, thet görer till min åminnilse. Luk. 22: 19 (NT 1526). Till åminnelse av Finlands förklarande för självständig republik skall den sjätte december årligen firas såsom allmän högtids- och fridag. FFS 1929, nr 350, s. 1089. Stenkors uppsattes i den gamla tiden till åminnelse av vandrare, vilka drabbades av en hastig död utan att få absolution. ActaOel. 5: 56 (1933).
b) i förb. med sådana adj. som salig (se SALIG 10), förr äv. höglovlig l. glorvördig l. säll (se SÄLL, adj. I 4), i vissa formelaktiga fraser använda vid vördnadsfullt omnämnande av en avliden person, ungefär liktydiga med: den l. den i tacksamt l. ljust minne bevarad o. d.; numera bl. föregånget av prep. i; äv. utvidgat (se β). BtFinlH 3: 17 (1532). At then gode Gud haffwer .. kallat then Högborne Förstinna, Frw N. .. höglofflighe och saligh i åminnelse, .. ifrån thenna Werlden och jemmerdalen. AJGothus ThesEp. 3: 115 (1619). Ded bedröffvelige falledt medh Kong. M:t, fordom vår allernådigste herre, nu mehra salig hoos Gudh och christelig i åminnelse. AOxenstierna 7: 662 (1632). Hans Högsalig Herr Fader, glorvördig i åminnelse. Börjesson C12 5 (1858). särsk.
α) (i sht mer l. mindre skämts.) med adj.-attribut som karaktäriserar den avlidne personen (jfr β). Framledne Æschylus (Poëtisk i åminnelse). Dalin Arg. 1: 91 (1733, 1754). Ifrån Konung Medäi tid, långörad i åminnelse, har man ofta önskat och sökt finna konsten at förwandla alt til guld. NyttGam. 1785, s. 29. Såväl förre försvarsministern .. , sorglig i åminnelse, som .. (finansministern) lär vara vapenvägrare. KristianstBl. 4/8 2012, s. A11.
β) (i sht mer l. mindre skämts.) i utvidgad anv., i fråga om ngt sakligt, för att ange att detta gått ur bruk l. är passerat l. har fallit i glömska (jfr SALIG 10 slutet); äv. i anv. som motsvarar α. Om Skandinaven, Telegrafen eller det dråpliga Nationalbladet, salige i åminnelse, ännu funnos till. AB 12/4 1827, s. 1. Våren 1867 .. var hård i åminnelse. Samtiden 1873, s. 88. Om krinolinen, vidlyftig i åminnelse, ej uträttat något annat godt här i världen, så lär den åtminstone ha medelbart gifvit upphof åt ballongen. GHT 1897, nr 287 B, s. 2.
3) om ceremoni l. högtid vid vilken minnet av ngn l. ngt högtidlighålls; särsk. i förb. med hålla (förr äv. begå); förr äv. om ngt konkret som erhållits l. bevara(t)s l. uppförts till minne av ngn l. ngt, särsk. om dels souvenir l. minnesgåva (jfr MINNE, sbst.1 6, ÅMINNE 2), dels minnesmärke l. monument (jfr MINNE, sbst.1 7 d). Hwilken nw til een sådana trösteligh åminnelse ingen lust haffuer, han må hålla hwad åminnelse han will. LPetri 1Post. b 5 a (1555). Är och manerligit j Muscou .. at dhe hwar Lögerdagh hålla Pominki eller åminnelse öfwer framledne Tzarer. Barckhusen Cotossichin 26 (1669). Att icke de Romare hafwa allestädes lemnat effter sig åminnelser med Triumph-portar, och andra härliga Bygningar. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 15 (1679). Swordoms andar och edebukar huru begå the Christi pinos och döds åminnelse. Swedberg SabbRo 898 (1702, 1712). Ofta .. framtog hon .. de hulda åminnelserna af sina paradisiska stunder: blomman och myrtenqvisten. CFDahlgren 5: 47 (1832). I kyrkan kom det vita att representera Kristus- och Mariafester samt åminnelser för helgon som inte blivit martyrer. SvD 1/6 1989, Mag. s. 2.
Ssgr (till 2): A: ÅMINNELSE-DAG. (åminnelse- 1734 osv. åminnelses- 1635) minnesdag. The helge Martyrers Åminnelses dagar wordo och så helgade vtaff (de kristna) Församlingarna. Schroderus Os. 1: 152 (1635). Till företagets början hade konungen valt .. åminnelsedagen af revolutionen, d. 19 aug. 1786. Eichhorn Stud. 2: 6 (1872). —
-FEST. minnesfest; jfr fest 1, 2 o. -högtid o. begängelse 4. Dagen förut eller sjelfwa St Sigfrids dag instiftade Konungen en högtidlig Åminnelse-fest efter Drotning Philippa. Lagerbring 1Hist. 4: 70 (1783). —
-GUDSTJÄNST~02 l. ~20. minnesgudstjänst. Stater och kårer tåga i procession från rådhuset till kyrkan, der åminnelsegudstjänst hålles. NVärmlT 9/9 1890, s. 2. —
-HÖGTID~02 l. ~20. minneshögtid; jfr högtid 1, 2 o. -fest o. fröjd 3. Wallin Rel. 1: 31 (1813, 1825). Ännu i dag besöker Jesus sin återlösta Församling, wi fire en åminnelse-högtid af hans ankomst. Hagberg Pred. 1: 3 (1822). —
-MYNT. (numera föga br.) jubileumsmynt; jfr mynt 1 o. minnes-mynt. På .. Åminnelse-Myntet .. står på then ena sidan Hans Maj:ts .. Bild och Namn. Rüdling Suppl. 113 (1740). WoJ 22 (1891). —
-MÅLTID~02 l. ~20. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) måltid (se d. o. 2 c) intagen till åminnelse av person (l. händelse); särsk. om nattvarden. Trenne gånger om året firade han wår gudomlige Frälsares åminnelsemåltid. SP 12/3 1794, s. 2. Då ger hon honom extrapengar för att hålla stor taffel och åminnelsemåltid på en restaurang. Krusenstjerna Pahlen 4: 140 (1933). —
-SKRIFT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) minnesskrift (se d. o. 4); jfr skrift, sbst.1 8. IT 1811, nr 2, s. 7. —
-SKÅL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) minnesskål; särsk. i uttr. Guds l. Herrens åminnelseskål; jfr skål, sbst.2 3. Tenna åminnelse skåll gick om kringh bordett. VadstÄTb. 424 (1608). Een stundh der effter drucko the herrans åminnelsse schåll. VRP 1625, s. 141. Mycket ålderdomlig är den sed, som på 1700-talet berättas från Småland, att husfadern började julmåltiden med att dricka Guds åminnelseskål i himmelen. SvFolket 8: 398 (1939). —
-STEN. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) minnessten; i sht förr äv. om mindre (prydnads)sten ristad l. buren till åminnelse av ngn l. ngt (jfr sten 3). Och tu skalt fästa them vppå axlanar på lijff kiortelen, at the äre åminnelse stenar för Israels barn. 2Mos. 28: 12 (Bib. 1541). (Vi) måste stanna bilen .. för att se på en hög åminnelsesten inunder ett vördnadsvärt tempel. IdrBl. 1935, nr 78, s. 11. —
-TECKEN. (åminnelse- 1531 osv. åminnelses- 1635) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) minnestecken; jfr tecken 3 b. Såsom han thet sielff stichtat och insat haffuer for itt åminnelse teekn. OPetri 2: 413 (1531). Ellen framtog ur sin barm det lilla åminnelsetecknet, en blomma konstfärdigt flätad af hennes hår. Rydberg Frib. 302 (1857).
B (†): ÅMINNELSES-DAG, -TECKEN, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content