publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-MÅL. särsk. (utom i a numera bl. ngn gg) till II 8, om mått (se mått, sbst.4 3) som (i fråga om storlek l. mängd o. d.) överstiger fastställt l. angivet l. normalt mått, ofta mer l. mindre liktydigt med: råge (se d. o. 2 c), äv.: tillskott l. tillägg, förr äv.: överskott; särsk. i förb. med (o. motsatt) undermål; särsk. i fråga om mätning av dels spannmål, dels virke o. d. (se a); förr äv. bildl. (se b); jfr mål, sbst.3 2, o. -mån, -mått 1, -mälning, -mäta. VgFmT I. 10: 79 (c. 1565). Att tunnan skulle erfyllas medh 2 kannor thill, och sädan all öffvermåls mätningh affskaffas; men sädan tunnan gjordes större, togs lijckväll öffvermåhl. RP 7: 156 (1638). Några (gårdskarlar) äro ock wäl så gudlösa, at när the skicka någon spannemål til torgs, fuckta the then samma, och låta honom swälla, hwarmedelst the genom öfwermålet skaffa sig ansenlig fördel. Broocman Hush. 1: 114 (1736). Förbättringar i transport- och fortkomstmedlen .. skola verka till att fylla skördens undermål i det ena landet genom öfvermålet i det andra. Bergstedt Clément PolEkon. 234 (1868). Att .. hvarje klädesstycke skall i öfvermål hålla 15 centimeter, motsvarande den medgifna krympmånen. TLev. 1893, nr 47, s. 2. Vid fyllning .. i papperssäckar bör speciellt vid träkol det svinn, som kan uppkomma vid transport och lagring kompenseras med tillräckligt övermål. TT 1941, AutMot. s. 40. särsk.
a) (i fackspr., i sht skogsv.) i fråga om mätning av virke l. timmer o. d. (med avseende på dels längd l. tjocklek hos stock, dels höjd på virkesstapel); särsk. i gen., elliptiskt, om virke av större dimension än normalt (jfr mål, sbst.3 1 anm.). ReglVirkeslefv. 1825, § 91. Timrets längd mätes från afsågningsstället, endast i fulla fot; kommande dock hvarje stock att hålla ungefär ½ fot öfvermål i toppen, s. k. stötfot. NVärmlT 24/1 1889, s. 4. Holländska bjälkar .. delas i öfvermåls, 12″ och däröfver, måls om 10″–12″ och undermåls om 9″, allt beräknadt efter toppmått. Ekman SkogstHb. 195 (1908). Vid uppläggningen bör iakttagas, .. att staplarna skola hava 10 procents övermål på höjden för tork- och sättningsmån. HbSkogstekn. 740 (1922).
b) (†) i bildl. anv.; särsk. dels liktydigt med: övermått (särsk. i gen. i adverbiell anv., liktydigt med: till övermått), dels i uttr. till övermål på ngt, till råga på ngt. Thet är ju sielsynt ath .. en ringe hoop Tydzske kneckter, atthe skole szå offuermåls pucka, lika szom the vore idra Regenter. G1R 10: 30 (1535). Lären I doch ei förtäncka / Then, som något wågar skäncka / Til Ehr prydnads öfwermål. Kolmodin QvSp. 1: 1 (1732). Till öfvermål på olyckan blef han bestulen på 3000 daler. SthmAftonp. 2/12 1848, s. 3.
Ssg (†): övermåls-kappe. kappe (se kappe, sbst.3 2) utgörande ”övermål”. UUKonsP 20: 34 (1691). 1 Tunna Malt med 6 öfwermåls kappar. IT 21/2 1791, s. 1. Cannelin (1939). —
-MÅLA, v.1, -ning.
1) till II 2 a: måla över ((helheten av) ngt, i sht förut målad yta); särsk. om sådan målning i syfte att hölja l. dölja ngt, särsk. med obj. betecknande det som därigm dolts; äv. mer l. mindre bildl. (jfr måla, v.2 3 d, o. måla över b); ss. vbalsbst. -ning ofta konkret(are); jfr -stryka 1 a α. Övermålat klotter. Fartygets namn var övermålat. För min person så skall iagh leta wp ferska och gambla Tiender till att öffuermåla paperet med. Ekeblad BrClEkeblad 10 (1649). Vti körkian finnes Biskop Jacob Örnefots wapen. Jtem Krumdiker och Natt och dagz wapen. Eliest ähr Körkian all öffwermålat. RannsaknAntikv. I. 1: 24 (1677). Blåsor uppkomma .. om gamla och illa verkställda oljefärgs-anstrykningar ånyo öfvermålas. AHB 12: 14 (1865). Grundens färgton och textur lysa igenom den icke täckande övermålningen. HantvB I. 1: 135 (1934). Bilden av kronprins Carl Johans utrikespolitik har förändrats allteftersom forskningen avlägsnat de tendentiösa traditionella övermålningarna. HT 1955, s. 319.
2) (numera bl. mera tillf.) till II 8; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: översminkad (se -sminka 2); jfr måla, v.2 2 d. SvD(A) 22/12 1929, Söndagsbil. s. 6. Hon verkade som en frisk uppenbarelse genom att hennes ansikte var nästan osminkat, en raffinerad sensation i de övermålade parisiskornas miljö. DN(A) 14/2 1937, Söndagsbil. s. 2.
Avledn. (till -måla 1): övermålningsbar, adj. som kan övermålas. DN(A) 29/5 1962, s. 20. Torktid: klibbfri efter ca ½ timme. Övermålningsbar efter ca 3 timmar. BeckerFärgfakta 1991, s. 1: 16. —
(II 8) -MÅLA, v.2, -ning. (†) ta till i övermått l. ”övermål”; i sht ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., liktydigt med: ”övermål”; jfr måla, v.3, o. -mäta. KlädkamRSthm 1554 C, s. 37 a. Fougterne .. behålle och stinge vdi theris egen pungh all then fordeel, the aff all ofwerwicth och öffwermålning bekomme. BtFinlH 3: 309 (c. 1555). Sijn Huszbonde, som Magen ingen Roo låter .. och mehr inskäncker och öfwermåler, än han försmälta kan. Lindh Huuszapot. 126 (1675). —
(II 8) -MÅLIG. [till -mål; i y. språkprov åtm. delvis efter mönster av under-målig] (numera bl. ngn gg) som (i fråga om storlek l. mängd l. kvalitet o. d.) överstiger fastställt l. angivet l. normalt mått; i sht förr särsk. om dels person, dels träd l. skog o. d. (jfr -mål a o. under-målig 1 slutet); särsk. (o. numera företrädesvis) i förb. med (o. motsatt) undermålig. Jagh (fyller) kärlet A. öfuer-fullt med watn, och trycker så til Locket B. at thet öfuer-målige watnet sampt wädret vthbrister genom hohlet C. Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). Huruledes en betydlig del af nämnde redskap (för brännvinsbränning) wid anställd mätning befunnits öfwermålig. SPF 10: 175 (1842). Sockerhalten i betan blir hög (vid torka) och sålunda hvad kvaliteten beträffar öfver medelmåttan god, liksom ock öfriga rotfrukter äro i kvalitativt hänseende öfvermåliga. Arbetet 22/9 1904, s. 3. Undermåliga människor kunna analyseras på samma sätt som de öfvermåliga. Almquist Ärftl. 108 (1912). Svårigheten att .. på ett ekonomiskt sätt kunna tillgodogöra sig de oftast glest förekommande övermåliga träd, som vid en beståndsvårdande genomhuggning böra medtagas. SOU 1922, 14: 127. Den gamla diskussionen om undermålig respektive övermålig litteratur. DN 14/3 1985, s. 18. —
(II 8) -MÅN. (numera bl. tillf.) om mått (se mått, sbst.4 3) som överstiger fastställt l. angivet l. normalt mått (jfr -mål, -mått 1); särsk. i fråga om virke o. d. (jfr -mål a); jfr mån, sbst.1 11. Sahlstedt (1773). Varför skall det vara 10 cm:s övermån på torr ved. Norrskensfl. 21/2 1947, s. 11. —
(II 8) -MÅTT.
1) (numera bl. tillf.) jfr mått, sbst.4 3 a, o. -mål (a), -mån. Somlige skep haffva leffrerat öffvermåt, somlige undermåt, effter dät somlige för siönödh skull kastatt något öffver bordh. OxBr. 11: 638 (1633). Så wida de öfrige Stockarne .. äro öfwer 12 Tumb i lil-ändan, fast än öfwermåttet intet wore mera än 2 eller 3 Tumb. PH 1: 786 (1729).
2) i fråga om att ngt (särsk. känsla l. (själs)egenskap o. d.) (l. ngra) föreligger i (mycket l.) alltför stort mått (se mått, sbst.4 3 b (δ)) l. hög grad l. stor mängd, ofta mer l. mindre liktydigt med dels: överflöd, dels: överskott, äv.: överdrift; särsk. dels i uttr. till l. i övermått (se slutet), dels i förb. med prep.-uttr. inlett av av (i sht förr särsk. i uttr. i övermåttet av ngt), i sht förr äv. med objektiv gen., angivande det varav det finns ett överflöd osv.; jfr -skred, -svall o. överlopp 5. Ett övermått av besvikelser, information, detaljer, droger. Ängzlans öfwermått. LejonkDr. 66 (1689). I öfvermåttet af min glädje och erkänsla. Knorring Cous. 1: 13 (1834). En personlighet (dvs. Karl XII:s), som .. war särskildt framstående genom öfwermåttet, genom det gränslösa som stämplade hans wilja, förmåga, syften och bedrifter. SKN 1841, s. 34. Vid välskötta landtbruk fruktas också torkan långt mindre än ett öfvermått af nederbörd. LAHT 1900, s. 234. Kroppens övermått av förmåga att älska och skänka lust. Krusenstjerna Pahlen 4: 272 (1933). Är det inte bättre med fler vuxna i skolan än ett övermått av kommunikatörer på förvaltningar och kontaktcenter? HbgD 11/6 2019, s. B10. särsk. i de adverbiella uttr. till l. i övermått, i alltför hög grad l. stor mängd; mer än nog; i överflöd; äv.: till överdrift (särsk. i uttr. gå till övermått). Hela framställningen är således till öfvermått vrängd och smädelig. AB 2/8 1832, s. 6. Till hvilken stark utveckling hade icke bergsbruket lyftat sig! .. Äfven hos oss gick lyftningen till öfvermått. Hellberg Samtida 9: 8 (1873). Kaffe njutet i övermått och som ersättning för lagade måltider är synnerligen skadligt. StKokb. 532 (1940). Vissa andra kambrosiluriska bergarter är tillräckligt kalkrika utan att vara det till övermått som kalkstenen. Selander LevLandsk. 22 (1955).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content