publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-SÖKA, -ning.
1) (†) till II 2 a: söka igenom (ngt); jfr söka över 1. SDS 3/8 1875, s. 3. På den del af mossen vi nu öfversökte fanns ej ett slag. Norlin Jaktstig. 5 (1892).
2) till II 8, i fråga om att dels utbildningsplats l. anställning o. d., dels anslag l. bidrag o. d. söks (se söka 9 (c)) av större antal personer än som motsvaras av antalet tillgängliga platser resp. av mängden disponibla penningmedel; i sht i dels pass., dels p. pf. Översökta skolor, investeringsstöd. Vi (har) anslag på 135 000 kronor per år för ograduerade forskares arbete, men den summan översöks med 100 procent. SvD(A) 13/10 1962, s. 26. Vissa utbildningar, som läkarprogrammet, är redan översökta och har en lång rad reserver. YstadAlleh. 10/7 2020, s. B2. —
(II 2 a) -SÖLA, -ning. (numera bl. ngn gg) söla ner ((helheten av) ngn l. ngt) (med smuts l. blod o. d.); äv. bildl.: besudla l. solka ner; i sht i p. pf.; jfr söla 2 a (slutet) o. -sudla. Jag och Colling (tog) honom upp af rännestenarne der han låg alt öfwer sölat, att ingen ting war reent, hwarken kläder eller ansichtet. UUKonsP 8: 88 (1667). Huru kan denna jorden wara et hemwist för lycksaligheten, som är så öfwersölad af de wederstyggeligaste gerningar. SvMerc. IV. 2: 331 (1758). Huvudet var krossat av upprepade slag och hela kroppen översölad med blod. Expressen 22/11 1966, s. 11. —
(II 1 a) -SÖM. särsk. (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) om (dekorativ) stickning (se sticka, v.2 3) l. brodering utförd l. anbringad på ovansidan av textilt föremål; jfr söm, sbst.1 2. GripshR 1549. (Örngott) aff huuslärfft med slätt öfwersöm. BoupptRArk. 1671. (Handduk) med smal hvit öppensöm och vid båda ändarna med hvit öfversöm. Fatab. 1907, s. 90.
Ssg (†): översöms-huva. om med översöm sydd (o. ss. prydnad avsedd) bård på örngott o. d.; jfr huva, sbst.1 2 h, o. örngotts-huva. BoupptSthm 20/3 1658. Ohrnegåttwahr medh öfwersöms Hufwer. BoupptSthm 1677, s. 182 b. —
(II 1 a(, 2 a)) -SÖMMA. (†) översy (ngt) (med ngt); särsk. i p. pf. En svart sidenslöja .. alldeles öfversömmad med guldstickningar. AB 31/8 1875, s. 3. —
(II 8) -SÖT. om mat l. dryck: överdrivet l. alltför söt (se d. o. 1); äv. överfört l. bildl. (jfr söt 4, 5, 7) (om person l. djur äv. till över II 8 d: i högsta grad l. synnerligen söt, jättesöt (jfr söt 5, 7 a)). Översöt glögg. Översöta kattungar. ”Åh, hwad du är söt! Hwad du är öfwersöt!” utropade tanten smickrad. NVexjöBl. 10/12 1873, s. 3. Vid desserten, om jag så får kalla några klasar icke öfversöta drufvor, kommer han in med ett förnöjdt hemlighetsfullt leende. Bildt Ital. 17 (1896). Den operettälskande publiken, som aldrig tycks få nog av denna översöta ungerska romantik. DN(A) 20/12 1952, s. 9. —
(II 8) -SÖTA, -ning. i alltför hög grad söta (mat l. dryck); äv. bildl.; i sht i p. pf. (jfr -söt); jfr -sockra 2. Ett litet parti sylt af svarta vinbär, som var så öfversötadt att hvarken man eller barn ville ha det. NerAlleh. 25/5 1897, s. 3. Den skadliga översötningen av maten i hushållen. DN(A) 4/9 1951, s. 14. De översötade delarna av julmusiktraditionen. SkånD 13/12 2019, s. B1.
Spoiler title
Spoiler content