SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFHYDA, v. -er, -hydde, -hydt, -hydd. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr mnt. afhuden, t. abhäuten]
— jfr AFHUDA.
1) (†) draga huden af (djur), afflå. Mickel .. affhydde Lampen (dvs. haren). Fosz 248 (1621). Öfver-Jägmästaren .. fogar nödig anstallt om afhydning (af de till luder afsedda hästarna). Greiff 18 (1821, 1828).
2) (†) afdraga (hud l. del däraf). Itt stycke aff Brwnens (dvs. björnens) hwdh bleff affhydd. Fosz 229 (1621).
Spoiler title
Spoiler content