publicerad: 1898
AFLÄSA a3v~lä2sa, v.2 -er, -te, -t, -t (se för öfr. LÄSA, v.2). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. aflæse, holl. aflezen, t. ablesen]
I. [jfr d. aflæse, holl. aflezen] (†) sannol. urspr. anslutande sig till AF I 2 c, d: (offentligt, särsk. från l. å predikstol, å ting osv.) uppläsa (ngt skrifvet l. tryckt, i sht af officiell natur, ss. kungörelse, utslag o. d.). Haffuer Josias, lätit affläsa Lagsens Book för sigh. P. J. Gothus Hust. 111 (1606). När Ewangelium afläsit warder skal tu vpstå. Hambræus B 3 a (1620). Landz-Marskalken skal .. låta .. resolutionen .. offentligen afläsa. Adelspriv. 6 Juni 1626, mom. 18. Churfursten af Brandenburg (har) .. af Predikostolen låthet affläsa sitt placat. A. Oxenstierna i HSH 38: 268 (1636) [jfr holl. iets van de kanzel aflezen]. Wele Wij, at thet ordenteligen å Tingen .. bliffuer förkunnat och affläset. Stadga ang. skogsträd 22 Mars 1647, s. B 2 a. Landzhöfdingarne (hafva) .. utfärdat skriftelige publicationer .. att å predikstolarne .. afläsas. 2 RARP I. 1: 160 (1719). Nordström Samh. 1: 234 (1839; arkaiserande).
II. [jfr holl. aflezen, t. ablesen] eg.: läsa l. gm läsning inhämta (ngt från ett föremål o. d.); gm läsning l. observation (på l. i ngt) inhämta l. iakttaga (ngt).
a) om observation på graderad skala, instrument, signalapparat o. d. — obj. är
α) den uppgift l. det förhållande, som man gm aktgifvande på instrument osv. inhämtar l. iakttager. Ehrenstam 257 (1839). Den innestängda luftens volym .. aflästes på röret. Fock Fys. 412 (1854, 1861). På gasometern kunde förbrukningen af gas afläsas i kubikfot. Tekn. tidskr. 1873, s. 20. Denna rörelse (af axeln å den s. k. akustiska sirenen) afläses utanpå skåpet förmedelst visare. Rubenson i NF 1: 336 (1875). 1920 m(eter) .. var det högsta värde vi afläste (på aneroidbarometern). Hedin Beskick. 96 (1891). Han .. afläste vattenhöjden på en graderad stolpe. Från skogar 86 (1892). Om temperaturfallet varit det vanliga, skulle jag .. hafva afläst .. — 8°. Andrée i SDS 1894, nr 567, s. 2. jfr: Det antal grader och minuter man finner utvisade af index, kallas afläsning. Gyldén Astr. 239 (1874). Graderingen (på Tyge Brahes kvadrant) .. gaf afläsningar på 10 sekunder. Bohlin i NF 13: 556 (1889). — om (på optisk väg afsändt) meddelande. Depescher, afsända med heliotrop, (hafva kunnat) afläsas på inemot 200 km. afstånd. Forssman i NF 6: 969 (1882). — i mera bildl. anv.: Den minskning eller ökning af bankmetall och sedelstock, som man afläser i bankrapporterna. Forssell Stud. 2: 146 (1888).
β) det instrument osv., hvarpå vederbörlig observation göres. Sextantens afläsning. Klint Navig.-vet. 293 (1842). Vi (hade) afläst aneroiden. Nordenskiöld 2: 21 (1881). Hufvudsumman i (åskådnings-)öfningen är att lära sig afläsa planscher. Verdandi 1885, s. 3. Kännedom .. om national- och signalflaggor och de senares afläsande. SFS 1889, nr 55, s. 23. jfr: Den lodräta graderingen (å s. k. pejlskifva) .. är afsedd att nattetid afläsas. Nissen i NF 12: 953 (1888). — jfr BAROMETER-AFLÄSNING m. fl.
b) bildl.: iakttaga (ngt) gm att liksom läsa (det på l. i l. ur ngt). Det var som hade han ur sjelfva tystnaden afläst hennes tankar. Benedictsson Fru M. 241 (1887). (Han) såg upp för att i de andras ansikten afläsa den .. beundran (han tyckte sig ha rätt att fordra). A. Wahlenberg Tolf 118 (1893).
c) iakttaga o. riktigt uppfatta (ljud o. d.) gm att liksom hämta (dem från de föremål, som frambringa l. beteckna dem). Om förenkling (af konsonant) framför böjnings-s infördes, skulle .. många tvetydiga och .. för afläsning svåra fall kunna uppstå. E. H. Tegnér Natur 50 (1886). — särsk. i döfstumunderv. (Den döfstumme eleven) skall göras skicklig till att från lärarens mun .. afläsa af honom företalade kortare satser, att .. tydligt eftersäga samt läsligt nedskrifva dem. Blomkvist Läroanst. f. döfst. 145 (1875). Afläsningen på läpparne .. (utvecklas) genom det ständiga bruket. Tidskr. f. döfst.-sk. 1881, s. 5. Trägna öfningar företagas i .. rent och naturligt uttal samt säker och snabb afläsning från olika personers läppar af såväl enskilda ljud som ord och meningar. SFS 1889, nr 27, s. 18.
Ssgr (till II c): AFLÄSE-FÄRDIGHET310~201 l. ~102. (föga br.) Blomkvist i Tidskr. f. döfst.-sk. 1880, s. 65. —
Spoiler title
Spoiler content