SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFREDA a3v~re2da (a`freda Weste), v. -er, -redde, redt, -redd (se för öfr. REDA, v.). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
Etymologi
[jfr holl. afreeden]
göra färdig; i bet. 3 o. 4 med bibegrepp af aflägsnande. Afredd .. (p. pf. af) Reda af. Sahlstedt (1773). — jfr REDA AF.
1) eg.: (gm tillsatser) göra (maträtt) fullt färdig; särsk.: (gm tillsatser) göra (soppa l. sås) mera tjock l. simmig; jämna. Äte kalff .. medh sodh, affredes sodhet med ätickie, äggieblommer och zucker. B. Olavi 95 b (1578). De (rätter) som medh brun Såppa (dvs. sås) afreedas. Rålamb 14: 74 (1690). Farinam immisceo, .. afreder maten. Juslenius 360 (1745). När såppor äro för tunna, kunna de afredas med 2 a 3 äggegular. Warg 15 (1755). Afreda .. kallas att med tillsats af smör, mjöl, äggegulor m. m. gifva soppor eller såser en behöflig simmighet. Hagdahl Kok. 211 (1879). — i bild. (La Fontaines bearbetning af Apulejus' saga) är en veritabel fransk buljong, så afredd med moderna tillsatser, att icke minsta smak återstår af den antika köttsaften. Lysander Skr. 344 (1877).
2) (†) för sista gången före såningen plöja (åker). Möller (1790).
3) (†) utreda, utrusta (för en resa). (Hjalte) begaf .. sig på resan, sedan han således afredad var. Peringskiöld Hkr. 1: 458 (1697).
4) (mindre br., hvard.) med skarpa ord affärda l. afvisa; afsnäsa. Afreda någon, .. einen ablaufen lassen. Möller (1790). Dalin (1850). Hon förstår att afreda hvar och en, som bjuder till att vara näsvis. Kindblad (1867). Sundén (1885).
Spoiler title