SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFTRÄDE a3v~trä2de (a`fträde Weste), n.; best. -et; pl. (bl. i bet. 5 o. 6) -en.
Etymologi
[jfr mnt. aftrede; se för öfr. AFTRÄD]
1) (†) motsv. AFTRÄDA, v.1 I 1 c: affall. En Tysk Musqueterare. som ifrån the Pohler widh Conitz afträde giordt (dvs. deserterat) hafwer. N. Av. 13 Nov. nr 2 1656. — jfr AFTRÄD 1 c.
2) (numera mindre br.) motsv. AFTRÄDA, v.1 I 2: bort- l. utgående, bortgång. — jfr AFTRÄD 2.
a) (†) i allm. (G. I) steegh hastigh vp, och gick aff Samqwemmet. Effter Konungens affträde sutto Ständerna försoffade (dvs. liksom bedöfvade). Girs G. I:s hist. 85 (1630). Tredie dagen efter mitt hemliga afträde. Humbla 162 (1740). jfr: I parternas .. afträdhe. Emporagrius i KOF II. 2: 457 (c. 1655).
b) (†) i uttr. göra afträde, gå sin väg, aflägsna sig. Carl (Horn) giorde affträde (medan domstolsledamöterna öfverlade). HSH 15: 94 (1591). — bildl. The åtta (första sv. konungarna med namnet Carl) sågo gamla ut. The fyra intet späde, / The förra som the dock förut / från verlden gjordt afträde. Odel Sincl. 18 (1739).
c) [jfr AFTRÄD 2 c] i uttr. taga afträde, afträda, aflägsna sig; numera nästan bl. om bortgående från audiens samt jur. Vittnena fingo taga afträde. Österling Ter. 1: 139 (1699). Ewa wille strax afträde tädan taga. Spegel Tilsl. par. 142 (1705). Hr Brovald begiärte at Riks-Rådet Cederhielms anhörige måtte taga afträde (då deras sak skulle behandlas). 2 RARP 5: 417 (1727). På en vink af Drottningen tager den senare (dvs. konungens lifmedikus) afträde. Atterbom FB 220 (1818). C. F. Dahlgren S. arb. 3: 87 (c. 1840). — (numera föga br.) i uttr. taga sitt afträde. De Svenske Commissarierne togo der med sitt afträde. Nordberg 1: 489 (1740). Jag .. tog efter en kort stund mitt afträde. Leopold 5: 297 (1804?). Castrén 2: 295 (1847).
d) motsv. ATRÄDA I 2 c; i bild. Genom sitt sista afträde från skådeplatsen har H. för mig blifvit en psykologisk gåta. De Geer Minnen 1: 298 (1892).
e) (†) om bortgång ur lifvet. 2:ne soldater (hade) .. kort för vår ankomst gifvit vp andan. Theras afträde tycktes oss vara en märkelig förlust. Humbla 413 (1740). — jfr AFGÅNG 4.
3) (nästan †) motsv. AFTRÄDA, v.1 I 3; om tillbakaträdande l. afgång från befattning o. d. Fuller kräff(d)e min helsa och krafter en recreation, och affträdhe. A. Oxenstierna Bref 4: 37 (1642). Effter Rector Möllers död eller afträde. J. Höijer i Örebro lärov. årsber. 1875, s. 23 (1748). Stundom måste förmyndaren mot sin vilja taga afträde och lemna förmynderskapet til någon annan. Nehrman Ärfdab. 256 (1752); jfr 2 c. Vid en Magazins Upbördsmans timade död eller thes afträde ifrån Syslan. Regl. 24 Febr. 1790, s. B 1 b. Almqvist (1842). — jfr AFTRÄD 3.
4) motsv. AFTRÄDA, v.1 I 4. — jfr AFTRÄDELSE 2.
a) i sht jur., motsv. AFTRÄDA, v.1 I 4 a. At Bördemannen, innan kiöparens afträde, skall återställa honom alle .. på godzet .. giorde kåstningar. 2 RARP I. 2: 207 (1720). Catholiske Prästerne fingo 100 gülden hvar för afträde. Nordberg 1: 876 (1740). Af- och tillträde af boställslägenhet. SFS 1871, nr 51, s. 12. jfr: (†) Vid Köparens afträde utur Egendomen. Drysell 93 (1728).
b) (numera föga br.) motsv. AFTRÄDA, v.1 I 4 b. Intagne Orters affträde. Nucleus pacis 1648, mom. 10. Dannemark .. måste godtgiöra den förorsakade skadan .. medelst afträde af ett stycke land. Carl XII Bref 420 (1717). Nordberg 1: 33 (1740).
c) motsv. AFTRÄDA, v.1 I 4 c. Den som försällier någon Rustningz-Rätt, gifwer 1 pro Cento af det han fick för Afträdet. Ordn. 31 Dec. 1689, s. B 2 a. De 1,000 Rdr, som .. (ryttmästaren) för Compagniets afträde gifvit. 2 RARP 3: 11 (1723). Borgenärernes ansökning om egendomens afträde. Thurgren Jur. handb. 295 (1850). — jfr EGENDOMS-AFTRÄDE.
5) [utveckladt ur 4] skadestånd l. godtgörelse för afträdandet af ngt. Gifva, taga ngt i afträde. Han fick en viss summa i afträde. Sahlstedt (1773). Dalin (1850). Han hade fått erlägga ett drygt afträde för arrendet. G. Thomée enl. Kindblad (1867). Ackordera om tjensten och få 1000 riksdaler i afträde. SAOB (1870).
6) [efter t. abtritt; jfr AFTRÄD 2 d α, AFTRÄDA, v.1 I 2 b] eg.: ställe, dit man drager sig tillbaka; ställe l. inrättning för uttömning af stolgången; numera i sht om enkom för detta ändamål uppförd afskild byggnad; hemlighus. Fram på gården ..(:) Et hönshus. 1 vedbo(d). Afträdet. Kruse Nordenfl. 15 (cit. fr. 1730). I Damiata har hvart hus sit afträde i köket. Hasselquist 559 (c. 1750). Afträden och dylika gropar skulle med kalk beströs. Bäck Præs. i VetA 1764, s. 26. Gå på afträdet. Nyström (1795) [efter t. auf den abtritt gehen]. Läsning på afträdet är en skadlig vana. Hartman 16 (1828). Det första, som här (dvs. i Långträsk) mötte mina ögon, var en stor tunna, hvilken .. nyttjades till afträde. Læstadius Journ. 78 (1831). Afträden böra ligga afsides i byggnaden. Stål 2: 40 (1834). En lördagsnatt tog han och strök afträdet pinande rödt. Strindberg Hems. 54 (1887). Waldenström Österl. 198 (1896).
Anm. På grund af tillvaron af bet. 6 begagnas ordet i det vårdade allmänna talspråket jämväl i öfriga bet. med en viss försiktighet.
Ssgr: (4 a) AFTRÄDES-AFGIFT310~02 l. ~20. Wikforss (1804, under abzugsgeld). Vid äganderätts eller åbo ombyte (å rusthåll), betalas till Vadstena Krigsmanshus, under namn af Af- och Tillträdes afgifter, (af) Afträdaren 1 proC. af Salusumman och (af) Tillträdaren 1 R:dr. Rabenius Kam. § 236 (1825, 1832). Lundell (1893).
(4 c) -ANSÖKAN~020. jur. ansökan om afträdande af egendom, konkursansökan. (Hans) efter afträdesansökan af hans arfvingar denne dag började urarfvakonkurs. PT 1892, nr 110, s. 4.
(4 c) -ANSÖKNING~020. jur. = -ANSÖKAN. Concurslag 1818, s. 4.
(6) -BRUNN~2. Tekn. tidskr. 1883, s. 51.
(4 a) -DAG~2. För presterliga boställslägenheter är afträdesdagen d. 1 Maj det år, då lägenheten skall .. afstås. A. Th. Sjöberg i NF 4: 1024 (1881).
(4 c) -FÖRMÅN~20 l. ~02. jur. förmån, som gäldenär förr åtnjöt vid o. gm boets afträdande. Stadga 26 Aug. 1773, § 9. Afträdes-förmon är Gäldenärs frihet för sin person. Concurslag 1818, s. 15. Om en gäldenär vunnit afträdesförmån, så få borgenärerna .. icke af hans framtida tillgångar ”utsöka” hvad till hans .. underhåll nödigt är. Schrevelius 2: 344 (1847, 1857). I. Afzelius i NF 8: 1194 (1884).
(6) -GAS~2. Kloakluft och afträdesgaser. Palmberg Hels. 877 (1889).
(6) -GROP~2. F. Björnström i NF 5: 677 (1882). Hallin Hels. 1: 96 (1885).
(6) -GÖDSEL~20. Arrhenius Jordbr. 1: 146 (1862). Juhlin-Dannfelt 126 (1886).
(6) -HUS~2. Publ. handl. 7: 5035 (1760). De allmänna afträdeshusen böra .. dageligen sopas. Därs. 13: 92 (1784). Lundell (1893).
(4 a) -HUSESYN~102, vid hemmans l. boställes afträdande. Af- och tillträdes-husesyn skall .. verkställas å alla de boställen, som .. komma att af boställsinnehafvare afträdas. Tj.-regl. 1858, 3: 46. Sv.-fin. lagt. 34 (1883).
(4 c) -KONKURS~02. Afträdes- och urarfvakonkurs. PT 1892, nr 280, s. 1.
(6) -KÄRL~2. Afträdes-kärilen. Publ. handl. 7: 5040 (1760). SD 1893, nr 43, s. 2.
(6) -ORENLIGHET~0201. Publ. handl. 7: 5035 (1760). SDS 1896, nr 264, s. 3.
(4 a) -PREDIKAN~020. (numera föga br.) afskedspredikan. Almqvist (1842). Hahnsson (1884).
(6) -RENHÅLLNING ~020 l. ~210. Publ. handl. 15: 314 (1792). Schulthess (1885).
(6) -RENSARE~200. Wikforss (1804, under bachstecher). Björkman (1889).
(6) -RUM~2. Leinberg 2: 142 (1802). Tidn. f. lev. 1892, nr 26, s. 2.
(4 c) -RÄTT~2. jur. Stadga om afträdes- och förmånsrätt. Rosenstein 2: 38 (1811). Försäkringstagares afträdesrätt. Sjöl. 1864, § 258.
(6) -RÖR~2. Tekn. tidn. 1871, s. 151. Lundell (1893).
(6) -SPILLNING~20. Juhlin-Dannfelt (1886).
(5) -SUMMA~20. DA 1825, nr 272, s. 4. Kindblad (1867).
(4 a) -SYN~2, vid boställes l. arrenderad lägenhets afträdande. Fischerström 4: 89 (1792). Å Kongsgården anställes .. laga af- och tillträdes-syn, af Häradshöfding med Nämnd. Rabenius Kam. § 172 (1825, 1832). Tj.-regl. 1858, 1: 84. Sv.-fin. lagt. (1883).
(3) -TAL. (†) tal vid afgång från uppdrag l. befattning. Kellgren i 2 Saml. 8: 12 (1789).
(3, 4) -TID~2. L. G. Rabenius enl. Kindblad (1867). NDA 1875, s. 24. Laga af- och tillträdestider vid folkskoleläraretjenster. SFS 1882, nr 8, s. 16.
(6) -ÄMNE(N)~20. Bortforslingen af afträdesämnen från staden. F. Björnström i NF 6: 1004 (1882). SDS 1895, nr 266, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content