AMARELL am1aräl4, r. (m. G. Dalin, f. Björkman); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[af t. amarelle, af mlat. amarilla, trol. liksom de motsv. ital. benämningarna amarina, amarasca utgående från lat. amarus, bitter; jfr MORELL]
(mindre br.) användt ss. namn på olika slags surkörsbär o. surkörsbärsträd. Amarell .. en sort stora, mörkröda, syrligt saftiga körsbär. G. Dalin (1871). Till surkörsbären höra .. (bl. a.) amareller med ljusfärgade frukter. Holmsten Trädg. 227 (1893). jfr: De hos oss allmänna klarbärsträden .. kalla de tyska pomologerna Amareller. Eneroth Pomol. 2: 286 (1877).
Ssg: AMARELL-TRÄD103~2.
