publicerad: 1898
AKADEMI ak1ademi4 l. 0104 (academi´ .. el. -e´mie. Weste; jfr Almqvist (1842)), r. l. f.; best. -en10040 l. 01040, äfv. (särsk. i bet. 3) 10400, äfv. -n1004 l. 0104; pl. -er10040 l. 01040, äfv. (särsk. i bet. 3) 10400 (i vers, i bet. 2 a: — ∪ — ∪ — Reg. horol. 23).
Ordformer
(Det fordom ganska vanliga skrifsättet academie (Annerstedt UUHist. Bih. 1: 395 (i handl. af 1650), Swedberg Schibb. 219 (1716), Möller (1745), Dalin (1850) m. fl.) torde stundom hafva återgifvit ett uttal med e i slutet o. tonvikt på tredje stafvelsen från början. — I ä. tid bibehölls ofta den lat. ändelsen -a: Annerstedt UUHist. Bih. 1: 24 (i handl. af 1593); Academian. Messenius Swanh. Dedik. (1613); Columbus Ordesk. 8 (1678); De främmande ord, som hos oss vunnit burskap, böra på Svänskt sätt skrifvas .. Till följe häraf borde man skrifva: Akademia, Akademisk. Hof Skrifs. 240 (1753))
Etymologi
[delvis gm förmedling af fr. académie o. t. akademie af lat. academia, gr. ἀκαδημία, urspr. ἀκαδήμεια, substantiveradt adj., eg. namn på den plats nära Aten, där Plato lärde o. som fått sitt namn efter Ἀκάδημος, en medborgare i Aten l., enl. annan uppgift, en sagohjälte; jfr: Benämningen Akademi har, som bekant, följande härledning. En Atheniensisk medborgare, Akademos, upplät till vetenskapliga öfningars anställande en sin egendom, belägen utanför Athen, och emedan Plato der undervisade sina lärjungar, erhöll hans filosofiska skola namnet den akademiska. Humanisterna på 1400-talet upptogo detta namn, då de bildade föreningar för att genom antikens återfunna visdomsskatter pånyttföda vetenskap och konst. Ljunggren SAHist. 1: 1 (1886)]
1) Platos filosofiska skola. Norrmann Eschenburg 1: 258 (1817). Den äldre, den mellersta och den nyare Akademien. Wägner Filos. hist. 1: 151 (1886). jfr: Xenokrates .. var en lärjunge af Platon och förestod i ett fjerdedels århundrade dennes ”akademi”. Åberg i NF 18: 75 (1894).
2) högre undervisningsanstalt.
a) (med afs. på bruklighet jfr anm.) universitet. Ligga vid akademien. Widh Academien feeles ännu Professores. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 18 (i handl. af 1593). Vngdomen i (dvs. vid) Academier. Messenius Disa Dedik. (1611). Academien vti Upsala, Academien i Dorpt. Rothovius Äropr. B 3 b (1633). Min .. Barn som i (dvs. vid) Academien studera. Dens. 3 Pred. A 2 b (1640). Huru ungdommen bör rätt informeras uthi Scholar och Gymnasierne .. (samt) fullborda sina studier på (dvs. vid) Academien. Thyselius Bidr. 79 (i handl. af 1640) [jfr holl. op de academie, t. auf der universität]. Unga Studenter som allenast een kort tijdh hafua warit widh academien i Lundh eller Gripswaldh. M. Durell i HSH 31: 401 (1675). En yngling .. kommer til Academien. Rydelius Förn. 4 (1718, 1737). Reg. horol. 23 (1745). Till Akademien snart han for. Leopold 2: 363 (1801, 1815). Tillfälle .. att komma in vid (dvs. erhålla befattning vid) akademien. Tegnér 5: 54 (1806). Kongl. Carolinska akademien (i Lund). Dens. 6: 48 (1826). Akademierna stå på spetsen af läroverket. Geijer I. 1: 182 (1845). Akademiens rektor. Kahl Tegnér 22 (1851). Upsala akademi. Svedelius Förfl. lif 504 (1889). — särsk. (numera föga br.) om universitetsbyggnad. (Jag har föreläst) för Rijksens Vngdom .. vti Academian, och i mitt egit hwsz. Messenius Swanh. Dedik. (1613). Rudbeck Bref 1: 5 (1662). Lunda-gården, som framan för Academien var anlagd. Linné Sk. 167 (1751). Konv.-lex. 1: 18 (1845). Öfre våningen af Gustavianska akademien (i Uppsala). Swederus i NF 16: 1482 (1892).
Anm. I bet. 2 a undantränges ordet mer o. mer af UNIVERSITET. Exempelvis må nämnas, att i studentkatalogernas titel ersattes i Åbo v. t. 1823 Academien af Universitetet, i Lund h. t. 1846 Akademis af Universitets, i Uppsala v. t. 1853 Academies af Universitets. — Äfv. i ssgr till denna bet. börjar UNIVERSITETS- bli vanligare än AKADEMI-; i Finl. äro ssgr med begynnande AKADEMI- (i denna bet.) nästan obr. Att adj. AKADEMISK fortfarande är mycket brukligt i den bet., som motsvarar AKADEMI 2 a, är en följd af bristen på ett adj. af UNIVERSITET.
b) läroanstalt (i främmande länder), som intager en mellanställning mellan skolan o. universitetet. Den återupplifvade Soröe akademi. Geijer I. 3: 91 (1825). NF 15: 96 (1890). — jfr RIDDAR-AKADEMI.
c) offentlig undervisningsanstalt för (i sht praktisk) utbildning i ngn viss gren af vetenskap l. (skön) konst. — särsk.
α) om läroanstalt, där undervisning i bildande konster meddelas; i ä. tid med särsk. afs. därpå, att lärjungen tecknade efter lefvande, naken modell. Modellen, som brukas hos de fransyska konstnärerna uti academien. Looström Konstak. 38 (i handl. af 1735). Derefter studerade jag modellen vid franska Academien uti fyra år; jag hade äfven under mitt vistande i Rom en enskilt Academie, bestående [af] någre unge artister. Sergel (c. 1787) hos Sander Venus 27. (År) 1844 inskrefs Höckert som elev vid Fria Konsternas akademi. Wieselgren Bilder 188 (1881, 1889); jfr 3. Då eleverna i den af Taraval ledda ritskolan kommit så långt i skicklighet, att naken modell kunde användas vid undervisningen, först då kunde denna läroanstalt erhålla namnet akademi. Looström Konstak. 38 (1887). jfr: Ritningen af hela figurer efter nakna modeller, eller den egentliga s. k. akademien. Adelcrantz (1776) hos Looström Konstak. 179. — om byggnaden, där undervisningen meddelas. Looström Konstak. 483 (1887). jfr: (hvard.) Gå på akademien, studera vid akademien (för de Fria Konsterna).
Anm. I namnet på Akademien för de Fria Konsterna (i Sthm), hvilken utgått från en ritskola med namn o. rang af Kongl. ritarakademi, men utgör ett samfund för konstens främjande (se under 3), har ordet akademi nu eg. bet. 3, men användes (i sht hvard.) ofta om den under Akademiens inseende ställda högre undervisningsanstalten.
β) om högre musikläroverk, i sht om Musikaliska Akademiens (i Sthm) undervisningsanstalt, numera officiellt kallad (musik)konservatorium. Elev vid Musikaliska akademien. A. Lindgren NF 11: 1328 (1887).
Jfr ANATOMI-, ARTILLERI-, BERGS-, DANS-, EXERCITIE-, GENERALSTABS-, HANDELS-, INGENIÖR-, KONST-, KRIGS-, MÅLAR-, RITAR-AKADEMI m. fl. — Flere af dessa ssgr höra äfv. till 3.
3) samfund med uppgift att främja ngn l. ngra särskilda vetenskaper l. sköna konster. Vi hafve antagit namnet af Vetenskaps Academie uti den mening ordet Academie brukas i Franckrike. Höpken 1: 159 (1739). Looström Konstak. 140 (i handl. af 1773). Den 20 Martii 1786 behagade Konungen .. för de församlade Herrar Riksens Råd tilkännagifva Inrättningen af en Academie, hvilken kommer at .. under namn af Svenska Academien, arbeta på Svenska Språkets upodlande och Smakens stadgande, så i Vältalighet som Skaldekonst. 1 SAH 1: 3 (1786). Kongl. Academien för de Fria Konsterna .. har till bestämmelse, att dels med omsorg leda och främja Målare-, Bildhuggare-, Byggnads- och de öfriga bildande Konsternas utveckling och fortgång i Sverige, .. dels förestå och besörja den offentliga undervisningen deruti. SFS 1846, nr 46, s. 1. År 1771 .. stiftades den Kongl. Svenska Musikaliska Akademien. Oscar II Skr. IV. 1: 125 (1871, 1890). Sista gången Wallin bevistade en sammankomst i (Svenska) akademien. Ljunggren SAHist. 2: 105 (1886).
Jfr ANTIKVITETS-, BILDHUGGAR-, KONST-, KRIGS-, KRIGSVETENSKAPS-, LANDTBRUKS-, MUSIK-, MÅLAR-, VETENSKAPS-, VITTERHETS-AKADEMI m. fl.
Ssgr: (2 a) AKADEMI-1030~, äfv. 1003~ l. 0103~, äfv. (numera föga br.) AKADEMIE-10- l. 01030~ l. 10300~ -ADJUNKT~02. IT 1791, nr 83, s. 3. Ordinarie Academie-Adjuncter .. äro vid förefallande behof Professorernes vicarier. SFS 1825, s. 301. Ped. tidskr. 1884, s. 111. —
(2 a) -ARRENDE~020. arrende af jordegendom, tillhörig (Uppsala) universitet. —
(2 a) -AUKTIONATOR~1020. (föga br.) = -BOKAUKTIONATOR. Ups. acad. catal. h. t. 1841, s. 14. Ups. univ. katal. h. t. 1867, s. 17. —
(2 a) -BARNMORSKA. (†) Särskild academibarnmorska antogs (i Lund på 1700-talet). Weibull i LUHist. 1: 296 (1868). jfr anm. 3. —
(2 a) -BEFALLNINGSMAN~0201 l. ~0102. (föga br.) = -FOGDE. IT 1791, nr 58, s. 2. DA 1824, nr 142, s. 6. —
(2 a) -BETJÄNTE, pl. (†) personer i akademiens tjänst. Academiboktryckaren begärde .. (år 1708) consistorii rangförordning om platserna emellan hans hustru och de öfriga academibetjentes. Weibull i LUHist. 1: 148 (1868). jfr Rudbeck Bref 1: 60 (1670). —
(2 a) -BIBLIOTEKARIE~1010200 l. ~010-. Kongl. bref 27 Juni 1703 (otryckt). Leinberg 3: 290 (1755). Bevilln. 1800, s. 15. —
(2 a) -BOKAUKTIONATOR~10020. Lunds acad. catal. h. t. 1833, s. 10. Lunds univ. katal. h. t. 1896, s. 20. —
(2 a) -BOKHANDLARE~0200. (mindre br.) Wikforss (1804; under universitätsbuchhändler). DA 1824, nr 22, s. 1. Schrevelius Lunds akad. const. 175 (1832). —
(2 a) -BOKHÅLLARE~0200. Kongl. bref 8 Juni 1699 (otryckt). SFS 1829, s. 137. DN 1893, nr 8782 A, s. 2. —
(2 a) -BONDE~20. landbo på akademihemman. Kongl. bref 8 Juni 1699 (otryckt). 2 RARP 4: 388 (1727). —
(2 c) -FIGUR~02. teckning osv. efter lefvande, naken modell. DA 1824, nr 3, s. 6. Looström Konstak. 38 (1887). —
(2 a) -FOGDE~20. (vid Uppsala universitet) tjänsteman, som har närmaste tillsyn öfver universitetets jordegendom. Rudbeck Bref 1: 17 (1662). AB 1892, nr 285, s. 2. jfr Annerstedt UUHist. Bih. 1: 394 (i handl. af 1648). —
(2 a) -HEMMAN~20. Kongl. bref 8 Juni 1699 (otryckt). Bonsdorff Kam. 126 (1833). Akademihemman .. äro antingen skänkta under full eganderätt till universiteten eller af kronan till bruk upplåtna såsom bidrag till lärarnes och tjenstemännens aflönande. Kinberg i NF (1875). —
-HUS~2.
2) (till 3) Looström Konstak. 366 (1887). Nyblom i PT 1892, nr 141, s. 3 (om konstakademiens byggnad). —
(2 a) -JÄGMÄSTARE~0200. Thelaus 190 (1865). —
(2 a) -KAMRER~02 l. -KAMRERARE~0200. Bevilln. 1800, reg. s. 1. Lunds univ. katal. h. t. 1896, s. 19. —
(2 a) -KANSLER~20 l. ~02. ett universitets högste styresman. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 389 (i handl. af 1648). Upsala AkademiKansler. Rosenstein 1: 59 (1787). Akademie-kansler. Almqvist (1842). Kahl Tegnér 281 (1851). —
(2 a) -KASSA~20. Tegnér 5: 100 (1815). Schrevelius Lunds akad. const. 200 (1832). Weibull i LUHist. 1: 157, 224 (1868). —
(2 c) -KLASS. (i Finl.) förr br. namn på musikinstitutets fortbildningsafdelning. HD 1886, nr 249, s. 1. —
(3) -LEDAMOT~102 l. ~201. Sahlstedt Crit. saml. 248 (1759). Wieselgren Bilder 203 (1882, 1889). Looström Konstak. 274 (1887). —
(2) -LÄRARE~200. (mindre br.) Leinberg 2: 254 (1803). O. E. L. Dahm i Tidskr. för lär. 1850, s. 23. —
(2 a) -PERSON. (†) lärare l. lärjunge vid akademi. Thyselius Handl. lärov. 2: 35 (1625). Annerstedt UUHist. Bih. 1: 368 (i handl. af 1644). —
(2 a) -RÄNTMÄSTARE~0200. Thyselius Handl. lärov. 1: 17 (1620). Kongl. bref 8 Juni 1699 (otryckt). SD 1894, nr 186, s. 3. —
(2 a, c, 3) -SEKRETERARE~10200. Bref fr. Upps. konsist. t. kanslern 1684 (otryckt). Looström Konstak. 198 (i handl. af 1777). C. G. Nordin i Sthms gymn. progr. 1880, s. XLV (1785). PT 1896, nr 281 A, s. 3. —
(2 a) -SEXA~20. (i Uppsala) gemensam sexa för akademistatens medlemmar. —
(2 a) -SKRÄDDARE. (†) Man skref (år 1757) till cancelleren .., att academiskräddaren och sadelmakaren .. låtit tubba sig att svärja staden burskap. Weibull i LUHist. 1: 296 (1868). jfr anm. 3. —
(2 a) -SKULD~2. skuld, som ådragits under studietiden vid universitetet. Tiden 1848, nr 251, s. 3. Hedenstierna Komm. 174 (1891). —
(2 a) -SLAKTARE. (†) När 1770 en academislagtare antagits. Weibull i LUHist. 1: 296 (1868). jfr anm. 3. —
(2 a) -SPANNMÅL ~20 l. ~02. spannmål, ingående i akademiska lärares l. tjänstemäns aflöning. Almqvist (1842). jfr Annerstedt UUHist. Bih. 1: 405 (i handl. af 1653). —
(2 a) -STAD~2. PT 1892, nr 124, s. 3 (cit. fr. 1842, om Uppsala). O. E. L. Dahm i Tidskr. för lär. 1850, s. 27. —
(2 a, c) -STAT~2.
1) sammanfattande benämning på en akademis styresmän, lärare o. tjänstemän; särsk.
a) med afs. på universitet. Kongl. bref 17 Nov. 1720 (otryckt). Som för Academie-Staterne en viss Uniform af den Nationelle Kläde-drägten blifvit faststäld; så frågas huruvida Studenter äfven til dess antagande äro berättigade. SP 1778, s. 40. Middag gafs i Lördags af Upsala akademistat för prof. P. Hedenius. DN 1895, nr 9180 A, s. 2. jfr Annerstedt UUHist. Bih. 1: 394 (i handl. af 1648).
(4) -STYCKE~20. [jfr t. akademiestück] (föga br.) = -FIGUR. Academistycke, une Académie. Weste (1807). Schulthess (1885). —
(2 a) -TRÄDGÅRD~20. botanisk trädgård, som tillhör ett universitet. Linné (1746) hos Swederus Bot. trädg. i Ups. 65. Brunius Metr. 353 (1854). Wieselgren Bilder 286 (1889). —
(2 a) -VAKT. (†) koll. Schrevelius Lunds akad. const. 218 (1832). Handräckning af academivakten. Weibull i LUHist. 1: 296 (1868). —
(2 a) -VAKTMÄSTARE~0200. Brunius Metr. 560 (1854). NF 3: 685 (1879). jfr Thyselius Handl. lärov. 2: 50 (1637). —
(2 a) -VED~2. (i Uppsala) ved, ingående i akademiska lärares l. tjänstemäns aflöning. Törneros Bref 1: 392 (1834). —
(2 a) -VERK. (†) universitetsväsende. Leinberg 1: 299 (1751). —
Anm. 1. Formen AKADEMIE- förekommer hufvudsakligen i ssgr till 2 a.
Anm. 2. I språkprof från 1600- talet är det ofta omöjligt att afgöra, om ACADEMIÆ, åtföljdt af sbst., bör uppfattas som lat. gen. l. som första delen af en sv. ssg. I det föreg. har med ett ”jfr” hänvisats till mindre säkra fall af ssg. — Att den lat. gen. academiæ gifvit upphof till ssgrna med begynnande AKADEMIE- visas både af det ä. stafsättet (ACADEMIÆ) o. af den omständighet, att jämte AKADEMIEADJUNKT ännu ngn gg förekommer biformen AKADEMIE ADJUNKT10032 04.
Anm. 3. Till förklaring af sådana ssgr som AKADEMI-SADELMAKARE, -SKRÄDDARE osv. må nämnas, att universitetet (i Lund) fordom hade i sin tjänst yrkesidkare, som stodo under den akademiska jurisdiktionen o. åtnjöto vissa företrädesrättigheter.
Spoiler title
Spoiler content