SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANKARSTOCK 3kar~stok2 (a`nkarstock Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr isl. akkerisstokkr, d. ankerstok, holl. ankerstok, t. ankerstock, eng. stock samt ANKARE, sbst.2, o. STOCK]
1) till ANKARE, sbst.2 I 1: trästock l. järnstång, som fästes vid ankarläggen strax nedom ankarringen i ett plan, vinkelrätt mot armarnas. Rayalin Skeppsb. 28 (1730). Röding 1: 97 (1794). Utan .. ankarstock skulle kronan ligga platt på bottnen och flyna således ej taga fäste. Uppf. b. 7: 347 (1875). Tvenne jernklackar, kallade nöt .., som infäldes uti den af tvenne svåra ekplankor på längden sammanfogade ankarstocken och hindrade denna att sacka ned. Linder Sjömanskap 1: 170 (1896). jfr JÄRN-, TRÄ-ANKARSTOCK. herald. Björkegren (1786, under trabe). Holmberg (1795, under trabe).
2) (ek)stock, hvars proportioner göra den lämplig att förarbetas till en ankarstock i bet. 1. Regl. vid virkeslev. t. fl. 1825, § 35. Ankarstockar äro minst 14 och högst 22 fot långa, vinkelhuggna i fyrkant på midten till 0,8 tum för hvarje fot af längden. Regl. vid virkeslev. t. fl. 1859, s. 15.
3) (knappast br.) = -LÄGG. Rinman 1: 59 (1788).
4) [jfr ANKARE, sbst.2 II 1] stock, som i vertikal led sammanhåller en timmerflotte; hammarband. G. H. Carlgren i Tekn. tidskr. 1883, s. 103.
5) [sannol. i Norden utvecklad o. trol. urspr. skämtsam anv. af 1 l. 2; jfr d. skoftebröd eller ankerstokke (som de kaldis i Norge) (Kalkar enl. källskrift af 1656), t. ankerstöcke, grobes, dänisches brot (Gutzeit)] bröd af syrad deg med aflångt fyrkantig form (således i ngn mån liknande 1); i sht om sådant, som har en viss reglementerad vikt samt användes till utspisning af trupper o. sjöfolk; jfr PUMPERNICKEL. Om jag i 8 dagar vill gifva .. (min man) spiszöl och ankarståckar, så måste han med en glad upsyn svälja torra brödet, fast sådorna sitta som häcklepinnar i halsen. Stagnell Risbast. B 1 b (1755). Torra ankarstockar få namn af succariebröd, eller knallar. Linderholm Handlex. f. landth. (1802). Hvarje ankarstock skall väga 4 marker, men utdelningen sker ej efter vigt, utan stycketal. Till hvarje (ankarstock) tages 4 ℔ 20 lod deg; tages mindre skall bagaren hänga. Gynther Förf. 1: 310 (1851; efter handl. af 1752). Svenska Surlimpan eller Ankarstocken .. beredes af samma mjölsort som spis- eller knäckebrödet, men med surdeg i stället för jäst. Ekenberg (o. Landin) 118 (1894). — ss. ämnesnamn. Mat-tornistrarna med sitt innehåll af ankarstock, ost, rökt fläsk m. m. tagas fram. Quennerstedt Ind. s. 48 (1887).
Ssg: (1) ANKARSTOCKS-RING301~2. järnring, som sammanhåller ankarstockens båda hälfter. Schulthess (1885).
Spoiler title