SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANKOMMEN an3~kom2en, äfv. aŋ3~ (a`n-kommen Weste), p. pf. (af ANKOMMA; se d. o. IV 3) ss. adj. -kommet ((†) -kommit Weste (1807)); -komne, -komna. adv. -KOMMET.
Etymologi
[jfr d. ankommen]
1) i fråga om ett gm inverkan af ferment, gm fuktighet osv. uppkommet tillstånd: (i ngn mån) angripen l. skadad.
a) om födoämne o. d.: (i ngn mån) skämd, (ngt) härsken l. sur. Drickat är ankommet (surt). Lind (1749). Då Barnens mat är härsken, ankommen, degig och halfkokad. Schultz Intr. i VetA 1760, s. 39. Sill, som blifvit något ankommen. Fischerström i VetAH 22: 278 (1761). Lukta, smaka .. ankommit. Weste (1807). Langlet Husm. 88 (1884). jfr: Ankommen smak el(ler) lukt. Weste (1807).
b) (numera knappast br.) om annat föremål. De (bi-)kupor, hvilka äro af mycken fuktighet ankomne. Rothman Bisk. 1: 13 (1800).
2) (mindre br.) i fråga om sjukdom: angripen (af); som är (illa) däran, (illa) åtgången. Jag hade äfven min känning .. (af sjösjuka), men .. Fruntimren voro värst ankomna. Tegnér 6: 207 (1833). — särsk.
a) (numera knappast br.) om kroppsdel. En svåra ankommen lem. Acrel Præs. i VetA 1767, s. 70. Af alla delar i hjernan synas corpora striata oftast vara ankomna deraf (dvs. af en ovanlig mjukhet). Florman Anat. 228 (1830).
b) (föga br.) bildl.: anstucken. Denna pestilentia, hvaraf nästan alla prestkandidater från Lund äro mer eller mindre ankomna. Tegnér 6: 103 (1828; i fråga om pietism). Crusenstolpe St. o. förh. Jan. 1864, s. 6.
3) (i mindre grad) berusad l. drucken, påstruken. Denna mannen är litet a(nkommen). Nordforss (1805). Dalin (1850). En svärm mer eller mindre ankomna guldsökare. Nyblom M. Twain 2: 135 (1874).
Spoiler title
Spoiler content