SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANNANDAGSFROSSA an3andags~fros2a l. (vanligare) -daks~ l. (hvard.) -das~, l. (numera sällan) ANNDAGS- an3dags~ l. -daks~ l. -das~, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 15, Hartman Husl. 124 (1828)). (an(n)dags- Linné Gen. morb. 7 (1763), Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 15, Lundell (1893). — särskrifvet: annandags (andags) frossa Linder Fross. 46 (1717), Linné Gen. morb. 7 (1763), Hartman Husl. 123 (1828), Hahnsson (1884)) (se för öfr. FROSSA, sbst.)
Etymologi
[jfr under ANNANDAGSFEBER]
sjukdomsform som yttrar sig i hvarannan dag uppträdande, med frosskakningar förenade feberanfall. Vice-Konungens i Peru .. fru låg ganska illa siuk af en Annandags frossa. Linder Fross. 46 (1717). Hon hade haft Annandags-Fråssen .. i 14 dagar. P. J. Bergius i VetAH 18: 129 (1757). En gosse, som under en annandagsfrossas paroxysm dött af kramp. Berzelius Kemi 6: 271 (1830). De mest framträdande typerna för den intermittenta frossan, betraktad med hänsyn till tiden för anfallens inträffande(,) äro hvardagsfrossa .., annandagsfrossa .., samt tredjedagsfrossa. Bergman Folksjukd. 189 (1875). (†) Enkla och dubbla Andags-frossor. Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 15. Då, vid skenbar hvardags frossa, hvart annat anfall tydligen är häftigare, anses den för en dubbel annandags frossa. Hartman Husl. 123 (1828). — jfr HÖST-, VÅR-ANNANDAGSFROSSA.
Spoiler title
Spoiler content