publicerad: 1898
ANNORSTÄDES an3ωr~stä2des l. -or~ (a`n-norstädes Weste, ànnårstä´däs Almqvist) l. ANNANSTÄDES an3an~stä2des l. (hvard.) ANNANSTANS an3an~stan2s l. ANNAN STANS32 4, stundom (numera bl. i poesi) ANNORSTÄDS ~stä2ds, adv.
I talspråket förekomma dessutom bl. a. följ. former: ANNSTANS an4~stan1s, äfv. 3~2, l. ANN STANS4 4, mindre ofta ANNANSTÄNS an3an~stän2s l. ANNAN STÄNS32 4 o. ANNSTÄNS an4~stän1s l. 3~2 l. ANN STÄNS4 4, stundom ANNERSTANS an3er~stan2s o. ANNERSTÄNS ~stän2s, ngn gg ANNANSTÄSS an3an~stäs2 l. ANNAN STÄSS32 4, ANNSTÄSS an4~stäs1 l. 3~2 l. ANN STÄSS4 4 samt ANNSTÄDES an3~stä2des (Lyttkens o. Wulff Utt. 9).
Ordformer
(annorstäd(h)es (-is, -sted(h)es, -stedis) Märta Sture i HSH 4: 145 (1567), P. Brahe Kr. 8, 53 (c. 1585), Lex. Linc. (1640), Dalin Arg. 1: 65 (1733, 1754) osv.; annor stedes O. Petri Kr. 15 (c. 1540). annerstädes (-stedes) O. Petri Klost. B 4 b (1528), Dahlstierna (1697) enl. F. V. Norelius i Arkiv 2: 256. anderstädes A. Brahe (1595) hos Loenbom Anecd. 3: 121, RP 7: 473 (1639). annar städes Verelius Götr. 105 (1664). — androstädes C. C. Gyldenhielm i HSH 2: 117 (1643). andhrestädes A. Oxenstierna Bref 4: 237 (1646). andra städes Tegel G. I 1: 82 (1622), Linné Ungd. 2: 89 (1732). — annanstädes Crusenstolpe CJ 1: 116 (1845), Claëson 2: 272 (1857), Svedelius i SAH 60: 40 (1883) osv. — annerstadis G. I:s reg. 1: 104 (1523), Vg. fornm. tidskr. 8—9: 79 (i bref fr. 1538). — annorstäds (-städz, -steds, -stedz) Var. rer. 53 (1538), Apg. 13: 35 (Bib. 1541), Spegel Guds verk 170 (1685), Dalin Hist. 1: 159 (1747), Tegnér 3: 110 (1823), Runeberg 5: 143 (1864). annorstes Rudbeck Atl. 3: 540 (1698). annerstedz G. I:s reg. 1: 255 (1524), Hund 265 (c. 1605). annerstedtz G. I:s reg. 16: 201 (1544). — annennstädz Skråordn. 129 (1571). annanstäss jfr Rydqvist Hist. språkf. 40 (1851, 1863). — annstäds Dalin (1850; anf. ss. hvard.). — annorstadz O. Petri Män. fall 20 (1526), Dens. Kr. 22 (c. 1540); annor stadz 2 Sam. 17: 9 (Bib. 1541). annorstadtz G. I:s reg. 3: 95, 121 (1526). annerstadz G. I:s reg. 1: 44 (1523), Apg. 12: 17 (NT 1526); anner stadz G. I:s reg. 1: 36 (1522). anderstadz G. I:s reg. 1: 93 (1523). ander stass G. I:s reg. 1: 94 (1523). annarstadz O. Petri Män. fall 73 (1526), Joh. 10: 1 (NT 1526). — annorstans Murenius 39 (1640), Strindberg Skärkarlslif 110 (1888; jfr uppl. dial. anderstans). ander stands Lucidor Hel. H 2 b (1673). — andrestans Rålamb 14: 44 (1690). andra stans (hvard.; jfr anm.). — annanstans Dalin (1850; anf. ss. hvard.), Strindberg I vårbrytn. 2: 32 (1875, 1881), GHT 1897, nr 116, s. 2; jfr Rydqvist SSL 6: 16. annan stans Edgren Tre kom. 34 (1891). — annstans jfr Rydqvist SSL 6: 16. anstans SP 1780, s. 663. ann staans Columbus Ordesk. 26 (1678). — annstäns jfr Rydqvist Hist. språkf. 40 (1851, 1863))
Etymologi
[fsv. annarstadz, annorstadz, annorstädz, annar stadz, annerstadz, andrastadz, annarstadis, anner stades, annerstädz, annanstadz, andhers stadens, anderstandz m. fl. former samt annar staþ, annan stadh; jfr nor. annenstad, annstad(s), ä. d. andersted(z), andrestedtz, andenstedz, d. andensteds; jfr äfv. t. anderorts. Ordet, som är bildadt af fsv. annar (se ANNAN IV 2 o. V) o. staþer, ställe (se STAD), är sannol. eg. ett adverbiellt genitivuttryck, jfr isl. annars staðar. Förra ssgsleden har ombildats till annor- efter ANNORLEDES o. ANNORLUNDA. De nyare formerna annanstädes, annanstans osv. bero på anslutning till annan. Med afs. på senare ledens former jfr under ALLESTÄDES]
Anm. 1:o Formen annorstädes tillhör företrädesvis skriftspråket o. är i detta den vanligaste. Därjämte användes numera i vanlig prosa ofta det nyare, af Rydqvist Hist. språkf. 39, 40 förordade annanstädes samt i ledigare stil annanstans. I hvardagstal, där ordet hufvudsakligen brukas i förb. med pron. någon l. ingen, är sistnämnda form den allmännast använda. 2:o Den omständigheten, att vissa af de anförda formerna kunna uttalas ss. två ord, visar, att de båda ssgslederna ännu ega en viss själfständighet i förh. till hvarandra. I samband härmed har den senare leden bibehållit något af sin nominala karaktär, hvilket framgår särskildt af det förh., att ordet kan förbindas med (pronominalt) adjektivattribut (jfr 1 c o. 2 a). Det plurala begrepp som ofta finnes hos annorstädes uttrycktes i ä. tid stundom gm anv. af pluralform af dylika attribut o. af första ssgsleden i ordet (andra städes, andhrestädes, andrestans). Äfven i modernt hvardagsspråk möter ngn gg samma företeelse, t. ex. i förb. alla andra stans.
1) på (ngt) annat ställe, på (ngn) annan ort (l. plats), på (ngt) annat håll; på andra ställen (l. orter l. platser); i ngt annat land, i andra länder; stundom: på öfriga orter. Heer i Stocholm eller annerstadz. G. I:s reg. 1: 44 (1523). Man hade trälar .. så her i Suerige som annorstädz. O. Petri Lagkomm. 20 (c. 1540). Befans folket .. dröjia på wallen .. och annorstans. Murenius 39 (1640). Fredhen ähr jntet mindre hoos oss ähn annorstädes et mycket liuffligt ord. A. Oxenstierna Bref 4: 524 (1648). Wij hafwa annorstädes wårt rätta Fädhernesland. Muræus 1: 143 (1648). I Finland, Norlanden och annorstädes. Kyrkol. 2: 7 (1686). Man sätter uthi Häckarna och andrestans toma Tunnor neder i Jorden (för att däri fånga mullvadar o. grodor). Rålamb 14: 44 (1690). Trä, som man til prydnad vid hus, vägar eller annorstädes hafver planteradt. BB 13: 3 (Lag 1734). Alla vahror, som komma från landet in til salu, skola til stadens torg och hamnar föras, och ej annorstädes säljas. HB 4: 5 (Därs.). I Medellänska siön (dvs. Medelhafvet) och annorstädes. Serenius (1734, under corall). Paris all verldens Bollhus är, / Hvad annorstädes vinns, det skall förtäras här. J. Wallenberg 87 (1769). Sparta eger jämväl sin Venus, men der är gudinnan / icke, som annorstäds, klädd i en veklig talar. Tegnér 3: 110 (1823). Hvar finnas dessa (samhällets utvecklings-)lagar annanstädes än i dess väsende, sådant det i sin föregående utveckling uppenbarat sig? Claëson 2: 272 (1857). Menniskorna der blefvo i allmänhet äldre än öfver allt annanstädes. Lönnberg Cas. 51 (1882). Här, som annanstädes i världen. Ahrenberg Vår landsm. 72 (1897). Mot Greklands klara himmel afteckna sig föremålen skarpare och med tydligare konturer än annorstädes. Schück Världslitt. 1: 16 (1898). — särsk.
a) på annat ställe l. andra ställen (i en skrift l. i litteraturen). Ther före sägher han (dvs. Gud) och annerstadz, Tu skall icke tilstedhia ath thin helghe skall see förgängelse. Apg. 13: 35 (NT 1526). Äfven de misstag, som finnas i .. (Vishetens) bok, och de uppgifter, som icke finnas annorstädes, upprepas af Philo. Agardh Teol. skr. 1: 47 (1843, 1855). Det stora krig .. som annanstädes är beskrifvet. Odhner Lärob. 159 (1870).
b) [jfr d. eensteds — andensteds] (†) i förb. med enstädes; jfr ANNAN II 2. Han hade hollit någre hemlige ting med bönderne både ene stedz och annerstedz. Hist. tidskr. 1895, s. 327 (i handl. fr. 1563). Må icke någon .. fremmande religionssamqvemd (dvs. -sammankomst) .. enstädes eller annorstädes, mykit mindre scholer blifva lidne. RA 3: 101 (1593). Tå kunde man eenstädz i Soolskeen Maten koka / Men annorstädz igen på Skridz-Skoor altjd åka. Spegel Guds verk 170 (1685). Ther en och annorstädz (dvs. på ett o. annat ställe, i G. I:s bibel) står oc (i st. f. och), är (det), som jag tror, inkommit af boktryckaren. Swedberg Schibb. 157 (1716); jfr a.
c) i förb. med obest. pron. l. obest. art.
α) (numera i sht hvard.) föregånget af pron. någon l. ingen. Boken finns inte här, den måste vara någon annanstans. G. I:s reg. 1: 255 (1524). Konungs sätit skulle wara i Vpsala, och ingen annorstadz i rijkit. O. Petri Kr. 22 (c. 1540). I det tillredde rummet eller någor annorstädes. HSH 2: 274 (1743). Således, min själ, kan du ingen annorstädes, än i Gud hafva fullkomlig tröst. Liljestråle Kempis 149 (1798). I den svenska hären upprätthölls tukt och ordning bättre än någon annanstädes. Odhner Lärob. 172 (1870). Kan vi inte träffas någon annanstans(?) Strindberg I vårbrytn. 2: 32 (1875, 1881). — (†) Hoss eder (i Tuna län) .. såsom och nogre annerstedtz j Smålandh. G. I:s reg. 14: 252 (1542). Sådane (saker) som inge andhrestädes ähn in loco (dvs. på platsen) .. kundhe resolveras. A. Oxenstierna Bref 4: 237 (1646). — Anm. I detta fall brukas numera företrädesvis de med annan- l. ann- sammansatta formerna.
β) (numera mindre br.) föregånget af pron. mången. (Ordensstjärnorna hafva) ännu ej i vårt land blifvit så helt och hållet handelsvara som mången annorstädes. Hedenstierna Kal. 34 (1884). — (†) Slog åsken i Kyrke-Tornet .. så at det begynte at brinna, item månge anderstädes i Kyrkan. A. Brahe (1595) hos Loenbom Anecd. 3: 121. Mång annorstädes. Rudbeck Atl. 4: 158 (1702). jfr: Mångannorstädes. Strinnholm Hist. 4: 10 (1852).
γ) föregånget af pron. all; numera bl. ngn gg hvard. i förb. alla andra stans. Så wäl vdhi .. Stocholm .. som all annenstädz i Rijketh. Skråordn. 129 (1571). Både på höga alteredt och alla annorsteds (i klostret). P. Brahe Kr. 59 (c. 1585). Är sommaren kortare här än alla andra städes i verlden, så tillstår jag ock, att han är angenämare. Linné Ungd. 2: 89 (1732). (Denna) envåldsmakt .. / I staten fruktad, sökt all annorstädes / Är ond och god som menniskorna sjelfva. Thomander Skr. 3: 158 (1831). jfr: Här (dvs. i Jönköping) så väl som all-annorstädes önskas framgång åt frågan om Nationalrepresentationens ombildning. Tiden 1848, nr 46, s. 2.
δ) (†) följdt af pron. flere. Her i Stocholm, ock tileffuentyrs annerstedz flere. G. I:s reg. 12: 187 (1539).
d) (i sht i skriftspr.) i förb. med följ. prep.
α) [jfr d. andensteds fra o. andenstedsfra] i uttr. annorstädes ifrån l. annorstädesifrån3010~02: från annat håll. Lex. Linc. (1640). En förutgående, annorstädes ifrån förvärfvad .. kunskap. Åström i LBÄ 14—15: 26 (1798). Ingenting som i dessa taflor föreställes finnes lånadt annorstädes ifrån. Leopold 5: 191 (c. 1827). (Guds ord skall) i hvarje läge gifva oss den efterrättelse, .. som ej annorstädesifrån står att hämta. Wallin 1 Pred. 1: 387 (c. 1830). Från Sardinien eller någon annanstädes från. Strindberg Tr. o. otr. 2: 109 (1890); jfr c α.
β) (†) följdt af prep. åt l. till: åt annat håll; jfr 2. Ekblad 10 (1764). Sjögren (1775, 1795, under aliorsum). ”Skjut, Konung, hellre annorstädes till ...” Strinnholm Hist. 1: 356 (1834).
2) (mindre br. utom i a) till ngt annat ställe l. ngn annan ort (l. plats), till andra ställen (l. orter l. platser), åt annat håll; till ngt annat land, till andra länder. Te som .. gefwa segh af landeth tiil tysland eller anderstadz. G. I:s reg. 1: 93 (1523). Öfwerskeepa (gods) til Lubeck, Dantzigh eller annorstädes. Schroderus Uss. F 2 a (1626). Oden troddes rida dit (dvs. till gudarnas domstol), liksom annorstäds, på sin häst Sleipner. Dalin Hist. 1: 159 (1747). Om .. (kejsaren af Kina) bestämmer sig för att flytta till Nanking eller annanstädes. PT 1898, nr 2, s. 2. — särsk.
a) [jfr d. ingen andensteds] (numera i sht hvard.) föregånget af obest. pron. någon l. ingen. Har du inte lust att resa till västkusten i sommar, så får du väl fara någon annan stans. Den här båten går ingen annanstans än till Ulriksdal. Wiliom wij athij (dvs. att I) .. giffue edher hiit tiil Stocholm och inghen annorstadtz med elgxhuder oxehuder smör etc. G. I:s reg. 3: 121 (1526). Om .. greffuin wille någin annorstädis ähn thil Konungen sielff. P. Brahe Kr. 8 (c. 1585). Til Tydschland, Danmarck eller någhon annorstädz. Tegel G. I 1: 112 (1622). Då kan vi fara til Traneberg heller någon anstans. SP 1780, s. 663. Han har ingen annanstädes att gå (än hem). Wallinder Uppåt 24 (1898). — Anm. Se anm. under 1 c α.
b) följdt af lokalt adv.
α) [jfr d. andensteds hen o. andenstedshen] (mindre br.) i uttr. annorstädes hän l. annorstädeshän3010~2. Ekblad 10 (1764). Lindfors (1815). Cavallin (1875).
β) (†) i uttr. annorstädes bort, fram. Sedhan gick han ther vth och wandradhe annerstadz bort. Apg. 12: 17 (NT 1526). Lex. Linc. (1640). Lind (1749). Alia. Annorstädes fram. Ekblad 10 (1764); jfr 1. Meurman (1846).
c) (†) med bibetydelse af: för (l. till) annat (l. andra) ändamål. Om han (dvs. den sjuke) wil göra noghot testamente måå presten förmana honom at han thet giffuer til fatigha, .. siwkastughur, hospitaler .., Och annerstädes ther thet menigha betzsta kan affkomma. O. Petri Handb. C 4 a (1529). Anordninger som till Bodekulls Skeppzbyggning eller annorstedes af det Kongl: Cammar Collegio ähre förordnade. G. Gyllenstierna i HSH 31: 170 (1663).
Spoiler title
Spoiler content