SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
ANSIKTIG, adj.
Ordformer
(-sichtige (pl.) Schroderus. ahnnsichtigh Oxenst. brefv.)
Etymologi
[af t. ansichtig, i sht förek. i förb. ansichtig werden, af mht. anesihtec, afl. till anesehen (se ANSE) i bet. varseblifva; jfr mnt. ansichtich, äfvensom ANSIKTE o. ÅSIKT]
(†) i uttr. blifva ngn ansiktig, blifva ngn varse. Oxenst. brefv. 5: 163 (1622). Tå han nu war så när kommen, så at the blefwo hwar annan ansichtige. Schroderus Liv. 182 (1626). Nordberg 1: 660 (1740).
Spoiler title
Spoiler content