SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
APOSTLAGÄRNINGAR apos3tla~jæ2r-niŋar, äfv. 010302, sbst. pl.; best. -na.
Etymologi
[först i NT 1526 förek. öfv. af gr. πράξεις ἀποστόλων, lat. acta apostolorum; i fsv. källor benämnes denna skrift apostlaboken]
eg.: gärningar l. verk af apostlar(na); numera bl. ss. benämning på den nytestamentliga skrift som innehåller en skildring af apostlarnas verksamhet efter Kristi död; numera vanl. i best. form. Orden återfinnas i (l. äro hämtade ur) apostlagärningarna. Såsom wij haffue vthi Apostla gerningarna. L. Petri Kyrkost. 5 b (1566). Apostla Gierningar, Af S. Luca beskrifna. Apg. Öfverskr. (Bib. 1703; NT 1526: Then andra delen vthaff Sancti Luce euangelio som är om Apostla gerningar). En .. sal, hvars väggar äro fulltecknade med språk ur Apostlagerningar. Rydberg Sägn. 18 (1874, 1884). Apostlagärningarnas författare .. (är) evangelisten Lukas. Keijser Bibelkunsk. 56 (1878, 1894). — i öfverförd anv. med anslutning till den eg. bet. Verldshistorien är full af deras (dvs. de visas o. ädlas) Apostlagerningar. Tegnér 4: 57 (1836).
Spoiler title
Spoiler content