publicerad: 1900
APPELLERA ap1äle4ra l. -el-, äfv. -e3ra2 (apelle´ra Weste; apällèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, Lex. Linc. (1640, under apellatio)), APPELLATION (se d. o.).
Ordformer
Etymologi
[fsv. appelera, af t. appellieren, fr. appeler, af lat. appellare, eg. tilltala; jfr isl. appellera; jfr äfv. RAPPELLERA, INTERPELLERA]
1) (knappast br.) kalla, ropa, locka; jfr APPELL II 1. Andersson Frem. ord (1845, 1857). Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878).
2) (†) mil. blåsa (l. slå) signal till underhandling med fienden; jfr APPELL II 3 a α. Att skjuta på en trumpetare .. som appellerar, är ansedt som ett brott i krigsbruket. Gustaf III Skr. 6: 156 (1788).
a) vädja (från lägre instans till högre) för att söka ändring i (af den förra) fälld dom o. d.
α) jur. i eg. bet. RA 1: 266 (1540). Lex. Linc. (1640, under appello). Ifrån Häradz Syn appelleras til Lag-Mans Syn. Drysell 336 (1728). Then, hvilken är missnögd, med Rättens utslag i hufvudsaken, kan appellera. Nehrman Pr. civ. 341 (1732, 1751). Emot Härads-(,) Rådstufvu- och Lagmans-Rätternas domar bör appelleras, innan ottonde dagen gåt til ända. Därs. 395. Appellera till högre Rätt. Afzelius Rätteg. i tvistemål 173 (1882). — (†) med prep. under. S. Paulus appellerede vnder keyseren. O. Petri P. Eliæ d 3 b (1527). Appellera under Kongl. May:t. Schmedeman Just. 329 (1663). Abrahamsson 671 (1726). — [jfr fsv. appelera sik] (†) refl. Swen aruidsson i Marim .. hade forwediat och appellerett seg fran (dvs. från) herratztinget ock ind fore Regimentett (dvs. det s. k. Regementsrådet i Västergötland). HSH 29: 119 (1542).
β) (föga br.) i bild; i sht om vädjande till Gud o. hans nåd (vanl. från människors orättvisa dom l. från Guds egen stränga dom). Appellerar iagh ifrån tin rättferdigheet och til tin store barmhertighet. S. Laurentii Ridd. M 4 b (1622). Rothovius Likpred. öfv. Barbro Bjelke C 3 a (1624). — (†) Jagh appellerer til Gudh, att migh skeer orät. HSH 15: 94 (1591). Een Papist .. appellerer .. in til Englarna (då han drabbas af Guds dom öfver synden) .., och om han än i Skärselden woro .. Så menar han sigh skola kunna appellera til Munkarnas Siälamessor. Rothovius Likpred. öfv. Barbro Bjelke C 1 b (1624).
b) jur. gm vad till högre instans söka ändring i (en dom); hänskjuta (en dom l. ett rättegångsmål till högre instans). L. P. Gothus Mon. pac. 828 (1628). Vid Lagmans-Tingen varda .. alla Civil-Saker, som ifrån Härads-Tingen dit appellerade blifva, .. afgiorde. Henel 1735 6 (1736). (Det brukar vara lagstadgadt) att domar i mål af ett visst ringare värde icke kunna appelleras. Afzelius Rätteg. i tvistemål 172 (1882). — (†) med prep. under. G. I:s reg. 10: 135 (1535).
c) i allmännare anv.: vädja (till ngn l. ngt l. till ngns känsla, ngns hjälp osv.). En skolmästare, som alltjämt appellerar till riset. Tegnér 5: 496 (1825). (Om Ni ej ber om ursäkt) Då apellerar jag till heders-lagarna. Runeberg E. skr. 2: 174 (1834). Skriften (dvs. en klagoskrift af finnarna 1743) slutade med att appellera till ständernas broderliga ömhet och kristliga kärlek. Schybergson Finl. 2: 129 (1889). PT 1898, nr 222, s. 3.
4) motsv. APPELL II 7; i vissa spel: göra ny insats o. därigenom få rättighet att börja spelet på nytt. Fahlcrantz 7: 53 (c. 1830, 1866). Likaledes kan den (biljardspelare), hvars boll göres straxt efter sedan sista spelaren börjat spela, lägga sin sats i potten, eller, såsom man kallar det, appellera. Konsten att spela 1: 30 (1832, 1846). Därs. 3: 126 (1849; i fråga om killespelet). — särsk. i fråga om lotterispel. De Lottägare, hvars numror icke utkommit i första Classens dragning, böra med 24 (skilling) .. appellera inom den 12, så framt de åstunda sina förra numror. SP 1780, nr 35, Bih. s. 1.
Ssg: (3) APPELLERINGS-SKRIFT1030~2. Appellerings-skrift eller inlaga .. die Appellations-Schrift. Jungberg (1873).
Spoiler title
Spoiler content