ARMÉFÖRDELNING arme3~förde2lniŋ, äfv. 04~010, r.; best. -en; pl. -ar.
härafdelning; benämning på enhvar af den sv. härens (6) närmaste underafdelningar (i fred o. i fält), hvilka ss. strategiska enheter motsvara större staters armékårer. Tj.-regl. 1819, 4: 6. Befälet öfver skånska arméfördelningen. Trolle-Wachtmeister 1: 241 (c. 1840). Tj.-regl. 1867, 4: 1. Ständig indelning af I. arméfördelningen. C. O. Nordensvan Handb. 2: 7 (1886; rubrik). Arméfördelningen är en strategisk enhet och skall följaktligen ur operativ synpunkt hafva förmåga af ett själfständigt uppträdande. Allm. grunder för ordnandet af sv. härens förvaltn. i fält 32 (1892). Benämningarna ”militärdistrikt” och ”fördelning” skola från och med den 1 nästkommande Oktober utbytas mot benämningarna ”arméfördelningsområde” och ”arméfördelning”. SFS 1893, nr 69, s. 1. Hufvudgrunderna för 1892 års förbättrade härordning var, att arméfördelningarna borde göras till enheter äfven uti administrativt afseende. KrigsvetAT 1898, s. 37. (Femte) arméfördelningens stab. Därs., s. 511.
Sammansättningar.
Anm. I st. f. dessa ssgr användas ofta ännu ssgr med (det kortare) FÖRDELNING.
-FÖRBAND~02. jfr ARMÉ-KÅR-FÖRBAND. Regementet är en stridsenhet, som verkar inom arméfördelningsförband. Allm. grunder för ordnandet af sv. härens förvaltn. i fält 32 (1892). —
-INTENDENTUR~1002 l. ~01—. —
-KVARTER~02.
a) högkvarter vid arméfördelning. Vederbörligt arméfördelningsqvarter eller likställd myndighet. Fältförv. 7: 15 (1892).
b) förläggningsplats för högkvarter vid arméfördelning. —
-STAB~2. till arméfördelningschefs biträde anställd befälspersonal; stab vid arméfördelning. —
