SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARMBÖSSA ar3m~bös2a (a`rmbössa Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(-byssa Laurelius i KOF II. 1: 199 (1659), Spegel Gl. 73 (1712))
Etymologi
[jfr ä. d. armbøsse, t. armenbüchse; se ARM, adj., o. BÖSSA]
1) (fordom) sparbössa för allmosor; fattigbössa. Böta til the fattiga uthi armbyssan i Kyrckian. Laurelius i KOF II. 1: 199 (1659). (För underhållandet af stadens fattiga) lijtar man till kyrkiorna, Armbyssorna, och gått folk. S. Rosenhane i HSH 31: 21 (1663). Spegel Gl. 73 (1712). SAOB (1870). En armbössa (fattigbössa) af mässing med ked (från skomakarämbetets i Västerås inventarium af 1694). A. Strindberg i 1 Minn. fr. Nord. mus. III. 3: 2 (1881). — särsk. om sparbössa för mottagande af penningbidrag till invaliders, i sht otjänstbara sjömäns, underhåll. Uthi armbössan i Pillow äre fallne itt tusende någre hundrade dalers capital. RP 6: 612 (1636). Armbössor för Vadstena Krigsmanshus. Accisordn. 1756, kap. 2, § 6. Gyllengranat Sv. sjökr. 2: 107 (1840).
2) (fordom) kassa l. fond för understödjande af hjälpbehöfvande, särsk. om den 1642 grundade kassa som sedermera fick namn af amiralitetskrigsmanskassan. Sjöart. 1685, art. 9. Fattige Krijgsbetjänte, som .. af .. Ammiralitetets inrättade armbössa understödjas. Stiernman Riksd. 3: 2121 (1693). Alla sjöfarande ålades .. att till Armbössan, såsom Krigsmanskassan då (dvs. på 1600-talet) kallades, erlägga en viss afgift. Gynther Förf. 1: 223 (1851). Carlson Hist. 6: 14 (1881; efter ä. handling). — jfr AMIRALITETS-ARMBÖSSA.
Ssgr: ARMBÖSSE-KASSA(N)300~20. (fordom) om amiralitets-krigsmanskassan. Regl. f. amiralitetsarmbössan 29 April 1681, s. 4. J. G. Lagerbjelke hos D. v. Schulzenheim Præs. i VetA 1799, s. 239.
-KOPPAR~20. (fordom) afgift till fattigkassan vid Falu koppargrufva utgörande viss procent af försäljningssumman för därstädes bruten kopparmalm. Rinman 1: 684 (1788).
-MEDEL~20. (i sht fordom) jfr följ. Lijkasom Armbösze Medlen wid Stora Siö-Tullen Wårt Ammiralitets Cassa äre anslagne och förlänte. Ordn. 31 Dec. 1689, mom. 14; jfr ARM-PENNING(AR). Bankens armbössemedel. SFS 1830, s. 290.
-PENNING(AR)~20. (i sht fordom) fattigbössemedel. Rääf Ydre 3: 248 (i handl. fr. 1694). Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1897, s. 429 (i fråga om Danviks hospital).
Spoiler title
Spoiler content