SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
ASSISTERA as1iste4ra, äfv. -e3ra2 (assistèra Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ASSISTANS, ASSISTENT.
Ordformer
(ads- RP 1: V (1621), Oxenst. brefv. 1: 298 (1625))
Etymologi
[jfr t. assistieren, äfvensom eng. assist, af fr. assister, af lat. assistere, ställa sig vid l. hos (ngn), bistå (ngn), närvara vid, af ad, till, vid, o. sistere, ställa (jfr EXISTERA, INSISTERA)]
1) (föga br.) vara närvarande (i officiell egenskap); jfr ASSISTENT 1. Directorerne (i handelskompaniet skola) assistera när Vthredningen på the ankommande Wahrur skee skal. Stiernman Com. 1: 922 (1625). De riksråd, som til at assistera i conseillen för denne sommar äro utsedde. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 229 (1779); jfr 2. Det hör till ordningen vid en toilett, att ha en Cavalier, ja, om det vore två, tre, som assistera. Kexél 1: 181 (1789). — med prep. vid: närvara vid (ngt), öfvervara (ngt). SP 1779, s. 402. (Vishetens gudinna är) icke mera närvarande vid (ryska vetenskaps-) Academiens sammankomster, .. vid hvilka ingen utlänning får assistera. GT 1788, nr 114, s. 4. — (skämts.). Slottsbranden 1697, vid hvilken han assisterade som nyfiken. Lundin G. Sthm 14 (1880); jfr 2 e.
2) biträda; jfr ASSISTANS 1 o. ASSISTENT 2.
a) [jfr motsv. anv. i mlat., nylat. o. fr.] i fråga om vissa kyrkliga handlingar: biträda. Ärkebiskopen .. och de assisterande prästerna. Handb. 1894, s. 227 (i fråga om biskopsinstallation). Biskopen assisterades af ett 10-tal prästmän. LD 1902, nr 151, s. 2 (i fråga om biskopsvisitation).
b) (mindre br.) i fråga om handräckning af polis o. d. Energiska efterspaningar (hafva) bedrifvits af kronolänsman H., assisterad af några detektiver. SD 1900, nr 104, s. 5.
c) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] i fråga om biträde vid vetenskapliga arbeten o. experiment o. d. Yngre Kemister, som assisterat vid deras försök. Berzelius Kemi 1: 537 (1812, 1817).
d) sjöt. med afs. på haverist: bispringa, bringa hjälp åt (ngn); stundom närmande sig bet.: bärga. Bergningsångaren Mercur assisterar (det grundstötta) fartyget. SD(L) 1896, nr 376, s. 5. Ångaren .. måste skyndsamt elda upp och begifva sig ut efter fyrskeppet (som råkat i drift) och assistera det upp till dess station. Därs. 1897, nr 102, s. 1.
e) (numera föga br.) allmännare: bispringa, bistå, hjälpa. RP 1: X (1625). Hwarken med råd eller dåd assistera, utan mycket mera förhindra dem, om de något emot Sweriges Crona agiterade. Stiernman Riksd. 924 (1635). Lähnsmännerne .. (skola) huar uthi sitt lähn assistera Landmätarne. Civ. instr. 264 (1643). Hafwer iagh .. dhe andelige .. enähr det hafwer behöftz bijsprungit och Assisterat. G. Gyllenstierna i HSH 31: 184 (1664). Om I vill brukan (dvs. bruka honom) till at exeqvera godsen .., så skal han dheruti asistera. Carl XII Bref 283 (1702). De (afmarscherande) kunna intet assisteras med så mycken förspann, som de torde omtränga. Nordberg 2: 106 (i handl. fr. 1710). Lenngren 178 (1793).
Spoiler title