SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
ATAVISTISK at1avis4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[efter t. atavistisch, eng. atavistic]
i sht naturv. adj. till föreg.: som beror på atavism. G. v. Düben i NF 1: 1259 (1876). Ärftlighet, .. direkt eller atavistisk. A. M. Selling i Hygiea 1888, s. 648. Atavistiska böjelser. Rydberg Varia 298 (1894). Andra tvångstankar hafva sin grund i vidskepliga drag och egenheter, som ingått i folkmedvetandet och leda sitt ursprung till forna tider och slägter (atavistiska föreställningar). Gadelius Tvångst. 75 (1896).
Spoiler title
Spoiler content