SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AUGURAL a͡u1gɯra4l l. -u-, äfv. a͡ω1-, stundom (utan diftongisering) a1ɯ- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u- l. 1- l. aɯ1-, adj.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. augural, af lat. auguralis till augur (se föreg.)]
(föga br. utom i ssgr) adj. till AUGUR o. AUGURIUM.
Ssgr: AUGURAL-DISCIPLIN103~, stundom 1003~ l. 0103~002 [jfr lat. disciplina auguralis] = -VETENSKAP. Auguraldisciplinen var allmänt italisk, äldre än Roma och utöfvades som födkrok äfven af privata personer. Centerwall Rom. fornk. 661 (1891).
-KOLLEGIUM~0200. Centerwall Rom. fornk. 661 (1891).
-PRÄST~2. Rydberg Rom. d. 80 (1882).
-SYSTEM~02. Lindfors Rom. ant. 258 (1814, 1830).
-VETENSKAP~002, äfv. ~200. Lindfors Rom. ant. 101 (1814, 1830). Schück Världslitt. 1: 472 (1899).
Spoiler title
Spoiler content