1) filos. = AUTONOM 1; motsatt HETERONOMISK.Boëthius Sed. 83(1807). Att handla fritt, autonomiskt och moraliskt rätt är likbetydande. Conv.-lex. 133(1831). Kant (förklarade) .., att förnuftet, såsom praktiskt, vore avtonomiskt eller ur sig själft hemtade lagen för sin verksamhet. Nyblæus Forskn. IV. 2: 4(1897). Utvecklingen går från heteronomisk till autonomisk moral. Larsson Stud. o. med. 82(1899).
2) i sht jur. o. nat.-ekon. = AUTONOM 2. (Biskopens) uppfattning af kyrkan såsom ett autonomiskt och slutet samhälle, hvilket endast var beroende af concilierna och påfven, men icke af verldsliga makten. Cronholm Skånes hist. 1: 111 (1847).
