SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AX ak4s, sbst.2, m. l. n.; best. ss. m. -en (Rudbeck Atl. 4: 123 (1702)), ss. n. -et (Rudbeck Atl. 1: 354 (1679)); pl. ss. m. -ar (Hist. handl. XIII. 1: 227 (1566; i ssgn hjul-)), ss. n. = (S. Rabbe Præs. i VetA 1770, s. 5); l. AXE, m.; best. -en; pl. -ar. Anm. I vetenskaplig framställning förekom äfv. den lat. formen axis, stundom med fullständig latinsk böjning; se t. ex. Rålamb Ad. öfn., i hvars första del uteslutande lat. former användas, under det att i den fjärde förekomma dels lat. former (3 ggr), dels obest. ax s. 129, dels (åtskilliga ggr) best. axen, hvilka former, liksom de lat., äro tryckta med kursiv stil o. således väl uppfattats ss. lat. lånord.
Ordformer
(axe Rel. cur. 4 (1682; om solens axel))
Etymologi
[jfr d. axe, af t. achse, achs, f. (se AXEL, sbst.1); i bet. 3, 4, 5 dock sannol. påverkadt af lat. axis samt trol. ofta uppfattadt ss. en försvenskning af detta. Ordets ngn gg förekommande neutrala genus beror på anslutning till AX, sbst.1]
(†, se dock 1 slutet) = AXEL, sbst.1 — särsk.
1) = AXEL, sbst.1 I 1. Hela hiulet, huars delar iu längre de ifrån axet äro, iu större språng synas de göra. Rudbeck Atl. 1: 354 (1679). (De gamles stridsvagnar) voro försedde med Spjut och Skäror på tistlar, ax och naf. S. Rabbe Præs. i VetA 1770, s. 5. jfr HJUL-AX(E). — särsk. [jfr t. per achs(e), auf der achs(e) i liknande anv.] (numera nästan †, jfr anm. nedan) = AXEL, sbst.1 I 1 b. Sådanne varur, som .. kunne öfuer ax .. tillföras, skeppas nu inthet mehra inn. Oxenst. brefv. 3: 481 (1634). Anm. Då uttr. (per) ax numera stundom förekommer, uppfattas det ss. en förkortning af AXEL, sbst.1 Jfr: Sända per ax. eller per axel, sända varor landvägen. Ekbohrn Främ. ord (1878).
2) = AXEL, sbst.1 I 3. Axet på nålen (till hammarhjulstocken), som ungefär göres 3 quarter långt, blir något tjockare åt den ändan, som går in i stocken. G. Polhem Præs. i VetA 1745, s. 14.
3) = AXEL, sbst.1 I 6. Bootes somnad' in, ok syntes intet waka / På Himlens Norra Ax. Lucidor Hel. A a 4 b (1672). Wåra Yfwerbornes Norskas landskap hafwa intet warit ofwan iordennes ax. Rudbeck Atl. 1: 371 (1679). Under siälwa Axen eller Norstiernan. Därs. 4: 123 (1702).
4) = AXEL, sbst.1 I 8. Axen aff Zodiacen. Rålamb 4: 129 (1690).
5) å solvisare: staf på hvilken solskenet faller, visare. På sådana Solwijsare som man icke har någon Styl eller Ax. Rålamb 4: 129 (1690).
Ssg: AX- l. AXE-STOCK. = AXEL, sbst.1 I; jfr AXEL-STOCK. Ett hiul, hwilkets axstock står stilla. Rudbeck Atl. 1: 354 (1679); jfr 1. Hela wärldsens axestock. Därs. 373; jfr 3.
Anm. I fråga om formerna axhol (-håll, -håål), axeholl, se AXEL, sbst.1
Spoiler title
Spoiler content