BALKONG balkoŋ4 (jfr: Balkon .. Börjar skrifvas Balkong. Almqvist (1842)), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. balcon, af it. balcone, medelst det en förstoring angifvande suffixet -one (jfr BALLONG, SALONG m. fl.) bildadt af balco, upphöjd plattform, af fht. balcho (se BALK)]
1) från husvägg utskjutande (på konsoler o. d. hvilande), af räckverk omgifven plattform som står i förbindelse med husets inre; i ä. tid äfv. närmande sig bet.: läktare; jfr ALTAN. N. Av. 13 Mars 1656, nr 1. s. 2. Vppå Södre sijdan (af portiken) war en .. Balcon vpbygd. Rel. om Ulr. Eleon. intåg 1680, s. A 3 a. Emot vatnsidan har hvart factorie (i Kanton) sin täkta Balcon, at i varma årstiden, hämta svalka, af den friska siöblåsten. Ekeberg Ostind. r. 116 (1773). Ers Majestät! värdigas låta se er, åtminstone från min balcon, och emottaga mitt trogna folks vördnadsbetygelser. Remmer Rivalen 47 (1827). På balkongen, / I juveler, / Harems stjerna brann. Runeberg 1: 338 (1841). Ljunggren Est. 2: 231 (1860, 1883). Fönstret förde ut till en balkong. Nyblom Hum. 101 (1874, 1883). — jfr BORST-, PISK-BALKONG.
2) [jfr motsv. anv. i fr.] om liknande utbyggnad i större sal, i sht i teatersalong. Amphitheatrerne och Balconerne (i rikssalen i Gäfle) inredda med golf .. samt bänkar för 1400 personer. SP 1792, nr 30, s. 3. (Teater-)Salongen .. innehåller parkett med balkonger och trenne rader. Ill. Sv. 1: 80 (1875, 1882). Stundom framspringa (på 1600-talets teatrar) från logeraderna särskilda balkonger. G. Upmark i NF 15: 1469 (1891). — jfr PARKETT-BALKONG.
Ssgr: (2) BALKONG-BILJETT03~02. —
(1) -FÖNSTER~20. till dörr förlängdt fönster ledande till balkong. NF 1: 1484 (1876). —
SAOB
