publicerad: 1920
BORSTA bor3sta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (se d. o.).
Ordformer
Etymologi
1) rengöra l. putsa (ngt) med borste; släta till l. reda ut (ngt, t. ex. håret) med borste; frottera med borste; skrubba; äfv. abs. Borsta kläderna, hatten, rockkragen, skorna osv. Borsta tänderna. Borsta någon, dvs. de kläder o. d. som ngn har på sig; äfv.: frottera ngn med borste. Baderskan borstade honom, så att det sved i skinnet. Du borstar alldeles för hårdt. Helsingius (1587). Börsta eller kämm titt Håår icke allenast för Prydning vthan och at Hiärnans Wätska igenom Swittebårarna (dvs. porerna) kan förminskas. I. Erici Colerus 1: 377 (c. 1645). At kitsla eller borsta under fötterna är .. en god motion. Linné Diet. 2: 51 (c. 1750). Pigor .. kunna aldrig borsta kläder. Wetterbergh Samh. kärna 2: 4 (1857). Ostens behandling under lagringen består .. i att den vändes, torkas, borstas, gnides eller tvättas. Landtbr. bok 3: 521 (1905). — refl. Borsta sig (i håret, på rocken). Murenius Acta visit. 439 (1660). I morgon borstar sig hela verlden för att mottaga Kungen. H. Reuterdahl (1837) i 2 Saml. 25: 122. — jfr REN-, TORR-BORSTA m. fl. samt FIN-, NY-, O-, SLÄT-, VÄL-BORSTAD m. fl. o. MASKIN-, SKO-, TAND-, TORR-BORSTNING m. fl. — särsk.
a) med afs. på lin: med borste befria (lintågorna) från blår o. d. BtFH 4: 194 (1563). Gumman bergade linstänglarne, blötte dem, bråkade dem, häcklade och borstade dem. Topelius Läsn. f. barn 6: 187 (1884). SD(L) 1911, nr 155, s. 9.
b) med predikativt adj. Borsta håret slätt. Borsta skorna blanka. S. Grubbe (1852) i Försl. t. SAOB. En .. piga (var) .. sysselsatt med att borsta en port ren. Levertin 23: 108 (1888).
c) (†) i uttr. borsta (ngt) från damm l. dyl., gm borstning rengöra l. befria (ngt) från damm o. d. (Potatisarna) voro ganska väl borstade ifrån mull och damm. B. Berndtson i VetAH 1774, s. 341.
d) i utvidgad anv.: (med ngt annat verktyg, t. ex. med blotta händerna) aflägsna damm o. d. på samma sätt som med en borste. Melsted Jurist. 50 (1910).
e) (†) oeg., om sporre o. d. Ifvrigt de sylspessige taggana hästsidan borsta. J. Rudhelius (1662) i 2 Saml. 35: 221. Bröl. besv. 249 (c. 1670).
f) [jfr motsv. anv. i ä. d., holl., t. o. fr.; jfr motsv. bet.-utveckling af SKRUBBA] (numera bl. ngn gg starkt hvard.) bildl.: ”basa”, tukta (ngn); ge (ngn) en kraftig uppsträckning. (Lat.) Depexum dabo .. Jag skall borsta honom d. ä. basa. Lindblom (1790; under depecto). jfr: (De) sadhe (till kvinnan som de slagit:) nu borstade wij tig allena, här näst skulle wij kämma tigh. Växiö rådstur. prot. 1683, s. 134.
2) med borste aflägsna (damm o. d. från l. ur ngt), med borste föra bort (ngt); jfr BORSTA AF, BORT, UR m. m. Borsta dammet ur l. från l. af kläderna. Borsta luggen ur pannan. Borsta brödsmulorna från duken.
Särskilda förbindelser:
1) till 1: gm borstning befria (ngn l. ngt) från (vidsittande) damm o. d.; äfv. refl. Knöppel De förtret. 7 (1740). Carlsson borstade af en sittplats på verandans bänk och bjöd sitta. Strindberg Hems. 178 (1887).
2) till 2: gm borstning aflägsna (ngt) från (ngn l. ngt), borsta bort. Borsta af dammet (från kläderna).
BORSTA BORT 10 4. till 2: aflägsna (ngt) gm borstning. Sahlstedt (1773). Borsta bort ett damkorn på fracken. Hedenstierna Fideik. 202 (1895). — jfr BORTBORSTA.
BORSTA FRAM 10 4. jfr BORSTA, v.2 2. Herr Svensson såg i spegeln .. och borstade fram en hårlock vid hvart öra. Benedictsson Efterskörd 60 (c. 1885). — jfr FRAMBORSTA.
BORSTA PÅ 10 4. fortsätta att borsta. Borsta på du bara, det behöfs nog!
BORSTA UPP l. OPP 10 4.
2) föra (ngt) uppåt gm borstning; jfr BORSTA, v.2 2. Borsta upp håret, mustascherna. Borsta upp luggen på kläde, på en hatt, borsta det mothårs, så att det står upp, i stället för att ligga ned. Dalin (1850).
BORSTA UR 10 4.
1) till 1: gm borstning befria (ngts inre) från damm l. dyl. Borsta ur fickorna.
2) till 2: aflägsna l. skaffa ut (damm l. dyl. ur ngt) gm borstning. Borsta ur dammet ur fickorna.
BORSTA UT 10 4.
BORSTA ÖFVER 10 40. till 1: fara öfver (ngt) med en borste. Borsta öfver mina skor ett slag!
-RUM. rum afsedt för borstning. särsk.
b) i varmbadhus: rum för frottering med borste före nedstigandet i bassängen. Lundin N. Sthm 144 (1888). —
-TAG. (hvarje särskild) strykning med en borste. (Han) gaf ett par borsttag åt sin hatt. Bremer Sysk. 2: 41 (1848).
B: (1 a) BORSTNINGS-BLÅR, pl. (†) blånor som erhållas vid borstning af lin. Fischerström 2: 208 (1780). —
(1 a) -GARN. (†) garn tillverkadt af ”borstningsblår”. Törnsten 4 (1787). —
Spoiler title
Spoiler content