publicerad: 1900
BARR bar4, sbst.2, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er, äfv. -ar.
Ordformer
(ofta, fordom alltid, skrifvet barre i bet. 2, stundom äfv. i bet. 1)
Etymologi
[jfr fsv. bar, f. (pl. barar), stång, tacka, ginbalk, d. barre, holl. baar, mht. bar, barre, t. barre, barren, eng. bar, af fr. barre, it. barra, mlat. barra, af oviss härledning; jfr BAR, sbst., BARRIKAD, BARRIÄR. Den nysv. anv. af ordet i bet. 1, 3, 4, sannol. äfv. i bet. 2, beror på nytt lån]
om vissa långsträckta föremål.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] (fyrkantig) stång (af guld l. silfver, särsk. använd ss. betalningsmedel). Det i ofvanstående länder cirkulerande metalliska medium (barrer och mynt). (Agardh o.) Ljungberg Stat. I. 3: 45 (1853). I den stora internationella handeln .. (göras) kontanta betalningar delvis .. med tackor eller barrer. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 253 (1893). 25 ton silfver i barrar. SD 1896, nr 156 A, s. 4. — jfr GULD-, SILFVER-BARR.
2) [jfr motsv. anv. i holl., t. o. fr.] (mindre br.) herald. ginbalk. En med en Barre af silfver belagd Sköld ... Midt på Barren ligger en .. Eklöfs-Krans. Rothlieb Matr. 242 (1818). Under 1300-talet kallade (man) snedbjelkarne i Folkungavapnet — genom lån från franskan — barrer. Hildebrand Medelt. 2: 566 (1896; åsyftar rimkrönikans eth gylt leon medh tre hvita bara). — jfr SILFVER-BARR.
3) [af t. barren; jfr motsv. anv. i d.] gymn. hufvudsakligen för armrörelser afsedt redskap bestående af tvenne vågräta, på axelbredds afstånd från hvarandra i jämnhöjd löpande, parallella bommar l. stänger. Hj. Ling Tillägg t. tab. 89 (1869, 1880). ”Reck” och ”barr” .. hafva mångenstädes inledt gymnastiken på ett område, dit pedagogen icke kan följa (den). L. M. Törngren i Tidskr. i gymn. 1: 915 (1881).
4) [jfr t. barren] (föga br.) tekn. järnbalk till förstärkning af eldstadstaket i lokomotiv, takbalk. Zidbäck (1890). — jfr ANKAR-BARR.
Ssgr: (3) BARR-RÖRELSE3~200. Hj. Ling hos L. G. Branting Skr. 3: VIII (1882). —
(3) -SKALM~2. En barrskalm kan .. begagnas såsom en låg tvärbom till sitt- och stödöfningar m. m. Heikel Skolgymn. 188 (1874). —
(2) -VIS~2, adv. ginbalksvis. Schlegel o. Klingspor Ättart. 162 (cit. fr. RR 1758). Trenne barrevis, eller från vänstra öfra till nedra högra hörnet löpande strömar af silfver. Rothlieb Matr. 13 (1807). En gyllene .. fackla och en blå Commando-staf .. äro Bande- och Barre-vis öfver hvarandra lagda. Kröningssvärd Matr. 21 (1850). —
Spoiler title
Spoiler content