BASSESS basäs4, r.; best. -en; pl. -er.
1) (numera knappast br.) nedrighet, låghet, skamlöshet. (Enl. en artikelförfattares mening skulle Uppsala vara) en ort, hvarest beginges idel bassesser. SP 1780, s. 102. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878).
2) (hvard., föga br.) i uttr. hela bassessen, hela baket, alltsammans. (Han har) ändå alltid så pass mycket förstånd att han inser, att det är hustrun som styr hela bassessen. Backman Reuter Lifv. på l. 1: 29 (1870). Se der ha vi ju hela bassessen. Därs. 235 (om en del arrangementer). jfr: Bassesse .. skräp. Andersson Frem. ord (1845, 1857), Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878). — Anm. Tvifvelaktigt synes, om bet. 2 verkligen beror på en utveckling ur bet. 1 l. om möjl. (ngn förvridning af) ett annat uttr. föreligger.
