publicerad: 1901
BATALJ batal4j (bata´lj Weste), r. l. m. (m. Weste, Dalin (1850), Lundell; f. A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627), Heinrich (1814), Almqvist); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(batalj J. G. Oxenstierna 1: 311 (1794) osv. batalje Bellman 3: 98 (1769), 237 (1790), Widegren (1788). batta(l)lie Gustaf II Adolf 255 (1621), N. Av. 26 Mars 1658, s. 2. battali Gustaf II Adolf 255 (1621). bat(t)aglie A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627), N. Av. 10 Jan. 1656, nr 2, s. 3, m. fl. bataiglier (pl.) RARP 4: 54 (1647). bataille Dahlberg Dagb. 18 (c. 1660), Nordberg 1: 163 (1740), Cronholm Lig. 91 (1839) m. fl. Ordet var fordom (liksom ännu i t.) trestafvigt; jfr särsk. de ofvan anf. ställena hos Bellman samt Markalls sömnl. nätter 2: 83 (1821))
Etymologi
[jfr t. bataille, f., af fr. bataille, liksom it. battaglia af vulgärlat. battalia, af senlat. battualia, af lat. battuere, slå (se BATTERA); jfr eng. battle]
1) strid, i sht mellan två ordentligt öppen mark uppställda härar l. (icke alltför obetydliga) härafdelningar; fältslag, slaktning, drabbning, slag; äfv. om strid till sjös. RARP 4: 54 (1647). Battaillen och Victorian vid Lund. Dahlberg Dagb. 236 (1677). Til Lands bestå Krigs operationerne antingen uti battailler eller belägringar. A. Ehrensvärd Præs. i VetA 1743, s. 6. Kejserliga Arméen, med hvilken han fått bivista Bataillen mot Turkarne vid Gran. Arbin Præs. i VetA 1783, s. 71. En blodig batalje. Widegren (1788). Hoglands batalj. J. G. Oxenstierna 1: 311 (1794). Afgörande .. häftig .. vunnen batalj. Lindfors (1815). Förtviflade bataljer föreföllo ofta emellan dessa kapare och Engelska örlogsfartyg. Gyllengranat Sjökr. 2: 14 (1837). Inlåta sig i batalj. Meurman (1846). Forssell i 3 SAH 3: 329 (1888). jfr: Som Vogler en Batalj, så spelte han (dvs. Amfion) en Stad. Leopold 2: 274 (1815); jfr -MÅLNING 2 slutet. jfr GENERAL-, HUFVUD-, LAND-, SJÖ-BATALJ m. fl. — särsk. i förbindelserna
a) erbjuda batalj o. d. Lindfors (1815). G. E. Beskow Resem. 29 (1861, 1881). — [jfr fr. présenter la bataille] (†) Att .. præsentere (dvs. erbjuda) fienden en battaglie. A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627).
b) antaga l. emottaga batalj o. d. Lindfors (1815). Rodney .. erbjöd Fransmännen batalj, men då den icke antogs, återvände han med flottan till St. Lucie. Gyllengranat Sjökr. 2: 27 (1837); jfr a. — [jfr fr. accepter le combat] (†) Accepterade (dvs. antog) han bataglien icke. A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627).
c) riskera l. våga batalj. Ett rykte börjar nu löpa i staden, att E. K. M. vill våga batalj. Rosenstein 3: 362 (1788). Björkman (1889).
d) [jfr fr. livrer bataille] leverera batalj l. (numera mindre br.) en batalj. Nordberg 1: 226 (1740). At lefverera fienden en bataille. Höpken 2: 515 (1758). (Montmorency) stängde deras (dvs. hugenotternas) väg, och tvang dem att lefverera bataille. Cronholm Lig. 91 (1839). Lockhart Nap. 44 (1871).
e) [jfr eng. give battle, fr. donner bataille] (föga br.) gifva l. lämna batalj o. d. Gifva batalj. Gyllengranat Sjökr. 2: 4 (1837). Att förmå fienden lemna en afgörande batalj. Därs. 175. Gifva batalj. Dalin Fr.-sv. ordb. (1872, under batailler).
f) [jfr ä. fr. tenir bataille] (föga br.) hålla batalj. Den Bataglie, hans K: Mt med sine fiender .. hölltt .. wid Dirschow. RARP 1: 65 (1627). Han afrådde att genast hålla batalj. M. J. Crusenstolpe († 1865) enl. Kindblad (1867).
g) [jfr fr. bataille rangée] (numera mindre br.) rangerad batalj, ordentligt l. öppet slag; både om sjöslag o. om strid till lands. E. K. M. har nu vunnit en rangerad batalj af de ärorikaste och största som någonsin till sjös varit vundna. Rosenstein 3: 429 (1788). Björkman (1889). jfr: (Jag) hoppades .. se alla krigskonster i en behagelig ordning, en väl rangerad bataille, et oöfvervinnerligt läger (osv.). Dalin Arg. 2: 302 (1734, 1754); jfr 2.
2) [jfr fr. ranger une armée en bataille, former sa bataille] (†) slagordning. Gustaf II Adolf 255 (1621). Sedan han hade satt arméen i bataille. Dahlberg Dagb. 18 (c. 1660). (När) man hafwer satt sigh i Battalie eller postur at fächta. Delachapelle 91 (1669). Ställa up Compagnierne uti Bataille, vid pass 5. eller 6. Man högt. Richardson Krigsvet. 1: 244 (1738). Vår Flotta rangerade Battaille. Hjerta Journ. öfv. fl. sjöexp. 1788 50 (1789); jfr 1 g. Bataljen formeras, så att hvart vapen får göra gagn på sitt rätta ställe. Sturtzenbecker Ing.-lex. (1805). — om viss afdelning af till strid uppställd armé; jfr BATALJON 1 a. Fiendens Troupper til Häst, som vthi Battalier synes avancera, emoot ofwan bemelte Skantz Battalie. Delachapelle 108 (1669). jfr SKANS-BATALJ. — särsk. om härens hufvudstyrka. C. Gyllenhielm (1601) enl. VittAH 3: 390.
3) (i sht skämts.) i utvidgad bem., om (större) slagsmål, gatutumult o. d. Grälet urartade till en allmän batalj. Weste (1807). Gumman fick ett blått öga i den bataljen. Almqvist (1842). Kungen .. lät sätta fördubblad vakt, som med framgång levererade batalj och tillbakaslog de påträngande skarorna. De Geer Minnen 2: 91 (1892; i fråga om gatutumult); jfr 1 d. — jfr GAT-BATALJ.
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (i sht skämts.) bildl.: strid, konflikt, kamp. Lärde Batailler. Björnståhl Resa 1: 268 (1771; om universitetsdisputationer). G. och jag .. hade en svår batalj att leverera (med kronprinsen), för att hindra detta våldförande af domaremakten. Trolle-Wachtmeister 1: 270 (c. 1840). Inom mitt eget hufvud och hjerta har väl kämpats en och annan batalj mellan stridiga tycken, böjelser och känslor. Svedelius Förfl. lif 564 (1887).
Ssgr (i allm. till 1): A: BATALJ-DAG03~2. (batalje- Gustaf iii) Richardson Krigsvet. 1: 258 (1738). (G. III) utnämde Major J. till Öfverste-Lieutenant på bataljedagen. Gustaf III Skr. 5: 167 (1789). Läseb. f. folksk. 487 (1892). —
-ELD~2. särsk. [jfr ä. t. bataillenfeuer] (†) till 2 mot slutet; jfr BATALJONS-ELD. Den med Pelotons och Bataille-eld blandade canonaden. GT 1788, nr 100, s. 1. —
-FYRVERKERI ~0102, äfv. ~1002. fyrverkeri som gm braket o. skotten påminner om en batalj. Ett stort dekorations- och bataljfyrverkeri, föreställande .. Moskvas brand. Lunds veckobl. 1887, nr 79, s. 1. —
-FÄLT~2. [jfr fr. champ de bataille] slagfält. Lefrén Förel. 3: 282 (1817). Estlander Konsth. 201 (1867). till 3. Trolle-Wachtmeister 2: 249 (1848). —
-HÄST~2.
2) [jfr motsv. anv. i fr.] bildl. om hvad ngn drager fram med l. griper till, då han skall ”visa sig på styfva linan”: bravurnummer, ”pièce de résistance”. Hon sjöng en liten blygsam sopran .., och hennes bataljhästar voro ”Björkens visa” af Topelius och en gammal bra sång med omqvädet: ”Till dig, till dig, du sköna Normandie!” Hedenstierna Fru W. 10 (1890). I Stockholms andra valkrets uppställde Fosterländska förbundet Svenska handtvärksföreningens stora bataljhäst (N. N.). GHT 1896, nr 229, s. 2. —
-LINJE~20. Gyllengranat Sjökr. 2: 46 (1837). Rangera bataljlinie för bagbords halsar. Trolle Sv. fl. 201 (1868). —
-MÅLNING~20. (batalje- J. G. Oxenstierna)
1) i eg. bem., abstr. l. konkret. Egna sig åt bataljmålning. I Bataljmålningar hade redan Rafaël .. uppställt mönster i den stora stilen. Bagge Wendt 361 (1835). Ljunggren Est. 2: 288 (1860, 1883).
2) målande skildring l. beskrifning af batalj. Miltons bataljemålningar öfverträffa andra Skalders. J. G. Oxenstierna 4: 228 (1815). Böttiger 5: 247 (1871). om musikstycke; jfr ex. fr. Leopold under BATALJ 1. (Beethovens) beryktade bataljmålning .. Die Schlacht bei Vittoria. Wegelius Mus. hist. 363 (1893). —
-ORDNING~20.
1) (i fråga om ä. förh.) sätt hvarpå en här l. flotta ordnas till slag; slagordning; i slagordning uppställd här l. flotta. Bataille-ordningar uti triangulair Figur. Richardson Krigsvet. 1: 277 (1738). Gyllengranat Sjökr. 1: 15 (1837). Med en del af bataljonen i spridd ordning och en del i sluten, kan han (dvs. bataljonschefen) ofta bilda så att säga en liten bataljordning för sig. C. J. Lovén i Sv. tidskr. 1871, s. 107.
2) (†) om viss formering af afdelning: linje. Formeringen till linie, eller, såsom det kallades, bataljordning. H. Hamilton i VittAH 17: 329 (1839). —
-PLAN~2, r. l. m. Fryxell Ber. 15: 141 (1848). Dyrbarast bland krigsarkivets samlingar torde vara den betydande samlingen af bataljplaner och kartor. E. Hildebrand i Stockholm 1: 473 (1897). —
1) målning l. teckning osv. som framställer en batalj; jfr -MÅLNING 1. Publ. handl. 9: 578 (1771). Hjalmar Mörner .. hemsände ett af sina första bataljstycken, ”slaget vid Dennewitz”. Estlander Konsth. 530 (1867). Eichhorn Konst. hist. 166 (1881).
2) = -MÅLNING 2. A. Cronholm i SKN 1841, s. 142. Ljunggren SAHist. 2: 332 (1886). om musikstycke. Orchestern spelar ett bataljstycke. Stagnelius 2: 98 (c. 1815). Dalin (1850).
B (†): BATALJE-DAG, -MÅLNING, -STYCKE, se A.
Spoiler title
Spoiler content