SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEBÅDELSE bebå4delse, i Sveal. äfv. 0302 (bebå´delse Weste; bebå`dälse Almqvist), r. l. f. (f. Lind (1749), Lundell; m. Sahlstedt, Weste, Ahlman (1872)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[fsv. bebudhilse (se under BEBÅDELSE-DAG), motsv. d. bebudelse]
vbalsbst. till föreg.
1) (†) till BEBÅDA 1. Denunciatio .. Förkunnelse, bebodelse. Lex. Linc. (1640). Bebådelsen af denna nyhet. Dalin (1850). — konkretare: budskap. Bebodhelsen som wij hafuom hördt aff honom (dvs. Kristus) .. ath gudh är it liws. 1 Joh. 1: 5 (NT 1526; gr. ἀγγελία; öfv. 1883: budskap).
2) till BEBÅDA 2.
a) om ängeln Gabriels budskap till jungfru Maria, att hon skulle föda världens frälsare.
α) [jfr d. Mariæ bebudelse; jfr äfv. t. die verkündigung Mariä, mlat. annuntiatio Mariæ] i förb. (jungfru) Marie bebådelse (jfr 3). Mar(ie) bebod(else). Herlicius Almanach 1640, s. A 5 a; jfr 3. Jungfru Mariæ Bebådelse. Dalin (1850).
β) [jfr t. die verkündigung, fr. l'annonciation, mlat. annuntiatio] i best. form; ofta om konstverk som framställa ängelns besök. Det rum (i Nasaret) där Bebodelsen skedde. Hasselquist Resa 161 (1751). Vänlig var han (dvs. prästen) att se, och glad som bebådelsens ängel / gick han bland skarorna fram. Tegnér 1: 188 (1820; möjl. afses här förkunnandet af Jesu födelse för Betlehems herdar). (Ett konstverk) hvars hufvudbild visar konungarnes tillbedjan, medan man .. på utansidorna (ser) bebådelsen. Eichhorn Konst. hist. 124 (1881). Laurin Konsth. 185 (1900).
b) (föga br.) i annan anv. Gudomliga bebådelser om ett stort tillkommande. Melin Jesu lefv. 1: 32 (1842, 1855). En bebådelse af .. naturens och lekamlighetens förlossning. Flensburg Kyrkl. tal 103 (1870). jfr DOMEDAGS-BEBÅDELSE. (†) Thetta vthtyddes för ett Tekn eller bebådelse (dvs. förebud) til något märckeligit fall eller Förandring i Regementet. Girs E. XIV 96 (c. 1630).
3) [bet. utvecklad ur 2 a; jfr t. die verkündigung (Mariä), fr. l'annonciation] (mindre br.) i förb. (jungfru) Marie bebådelse = BEBÅDELSE-DAG(EN). Tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse. L. Petri Kyrkoord. 46 b (1571). Almqvist (1842). Förkortningsvis nyttjas i samma mening (som jungfru Marie bebådelsedag) äfven: Jungfru Mariæ Bebådelse eller (i vårdslöst tal) Bebådelsen. Dalin (1850; ordet bebådelsen ensamt förekommer numera sällan i denna bet.).
Ssgr (till 2): BEBÅDELSE-DAG0300~2, äfv. 0400~1. [fsv. iungfru maria bebudhilsa dagher; jfr d. Mariæ bebudelses dag; jfr äfv. mlat. dies annuntiationis (Mariæ)] dag på hvilken Marie bebådelse firas, den 25 mars; jfr VÅRFRUDAG. Serenius (1741). D. 25 Mart. eller Bebodelse-dagen. Björnståhl Resa 1: 416 (1772). Bebådelsedagens sköna högtid. Jensen Mickiewicz Tadeusz 323 (1898). vanl. i förb. (jungfru) Marie bebådelsedag. Om Mariæ Bebådelse Dag, infaller i Dymbelweckan, skal han sättias på Palm-Lögerdagen. Kyrkol. 14: 5 (1686). Almanack 1901, s. 6. jfr: Salighetens Bebådelsedagar. Wallin 1 Pred. 3: 284 (c. 1830).
-FEST~2. (föga br.) = -DAG. Hennes (dvs. jungfru Marias) Bebådelse-fest, kallad Vårfrudag. Botin Hist. 2: 157 (1789).
Spoiler title
Spoiler content