SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEBÅRDA, v., anträffadt bl. i p. pf. -ad.
Etymologi
[af BE- II 1 d o. BÅRD]
(†) med prep. med: förse med bård af, kanta med; jfr BEBRÄMA 1. Twänne Kiortlar bebordade med Purpur. Schroderus J. M. kr. 182 (1620).
Spoiler title
Spoiler content