publicerad: 1901
BEGAGNELIG begaŋ4nelig, i Sveal. äfv. 0302.
(mindre br.) adj. till BEGAGNA 3: som kan begagnas l. användas; användbar, brukbar. Carlstedt Herodot 2: 215 (1833). Den gamle herrn .. reste upp masterna, emedan vinden var begagnelig, och lossade seglen. Runeberg 4: 259 (1836). För att bli begagnelig hade (byggnaden) fordrat större reparation. Lundgren Mål. 1: 356 (1870, 1874). För och allt för .. (äro) båda begagneliga endast som fria adv(erb). Rydqvist SSL 5: 224 (1874). En för .. roddbåtarna begagnelig nedfartsränna. E. G. Palmén i Atlas öfv. Finland Text 27: 14 (1899). — jfr LÄTT-, O-, SVÅR-BEGAGNELIG.
Spoiler title
Spoiler content