SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BELACKERI belak1eri4, n.; best. -et, äfv. -t.
Etymologi
[af BELACKA, v.1; sannol. efter BEGABBERI]
(föga br.) belackande, förtal. Att lyssna till sådant belackeri. Andersson Mickel 91 (1900).
Spoiler title
Spoiler content