publicerad: 1903
BELADA, v. -ade; i p. pf. äfv. -ladd, -laden; se för öfr. LADA, v.
1) [jfr fsv. mongth skepp lath iag belade mz fetalia] i fråga om börda l. last i eg. mening; äfv.: lasta. Tre .. Skepsflåtter .., medh .. Redhskap, som tiente til Städhers bestormning .., beladne. Schroderus Liv. 436 (1626). Krijgzfolcket, som vthaff (dvs. med) Rooff och byte sigh beladhat hadhe. Därs. 486. Aldenstund .. hända kan, at then wägfarande .. beladar Gästgifwarens .. Öök mehr än skäligt kan wara. Krogareordn. 1 Okt. 1649, s. B 2 b. Een Carawana .., som beståår aff beladda Åsznor och Cameler. Kiöping 73 (1667).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] mer l. mindre oeg. o. bildl.: betunga; besvära; äfv.: öfverhopa.
a) lägga en börda l. tyngd på (ngn l. ngt); betunga (med ngt); i sht i p. pf., ofta närmande sig adj. anv. (Ehuru) wij .. med monge andre otalige saker vpå Riikisens wegne, beladne och beswärede äre. G. I:s reg. 13: 134 (1540). Effther the med allerdom och swagheet fast beladde äre. Därs. 17: 114 (1545); jfr γ β'. När en (dvs. man) är medh säden mykit beladd och betungat. B. Olavi 81 a (1578). Nu ähr iagh .. mz sorgh beladder. Asteropherus 23 (1609). Att vij oss icke medh mehre folk beladhe än vij kunne contentere (dvs. tillfredsställa). Oxenst. brefv. 1: 157 (1621). Beladha sigh medh timeligha äghor. Fosz 133 (1621). Skulle wij wara så dårachtige, thet wij wille .. belada them (dvs. barnen) medh thet mykna Onda wij plågas medh? Botvidi Likpred. D 1 a (1622, 1628). Hwarken en eller annan at skada, / Eller medh någhen skam belada. Rudbeckius Starcke A 2 a (1624). The sij, medh hvadh oneribus (dvs. bördor) Cronan S[verige] ähr beladat. RP 7: 463 (1639). Thet fåfängt är bittid' vpståå, / Belada sigh medh mödo. Ps. 1695, 97: 2. Med denna oräkneliga skuld beladd. Nohrborg 123 (c. 1765; om Kristus). — särsk.
α) i fråga om öfvermått af mat l. dryck; jfr BELASTA 2 a δ, ÖFVERLASTA. Lælius Mynt 30 (1588, 1595). At Kroppen (ej) .. måtte blifwa beladd, medh otijdigt och öfwerflödigt Ätande och Drickande. L. P. Gothus Pest. 77 b (1623).
β) i fråga om pålagor, skatter o. d. Med mångahanda vthlaghor hårdt beswärat och beladd. Fosz 2 Föret. A 1 (1621). (Vi) hafwa then tillförsicht till Hans Maij:t, att han inthet beladar oss om icke nöden thet krafde. RARP 6: 79 (1657).
γ) i fråga om sjukdomar o. d.
α') med prep. med, närmande sig bet.: ådraga. Månge .. förstäckia (dvs. förkorta) sielfwe sitt lijf, beladandes sina kroppar medh många siukdomar, genom itt oskickeligit fråszerij, omenniskeligit drickande, och bestialiskt skörlefnat. Phrygius Likpred. öfv. Malin Rosengren A 8 b (1608).
β') [jfr d. beladt med sygdom, t. mit mancherlei seuchen beladen] i p. pf.: behäftad (med sjukdom o. d.). O. Petri 2 Post. 143 b (1530). När en medh longligh siwkdom haffuer warit beladhen. B. Olavi 56 a (1578). Them som medh spettälska blifwa beladde. O. Martini Läk. 46 (c. 1600). H:s K. M:tt var beladd medh een hetzig feber. RP 5: 75 (1635). Därs. 8: 80 (1640).
δ) i fråga om fel, brister, synder osv.; i p. pf.: behäftad (med synd o. d.). The, som .. med månge svåre och förargelige synder beladde äre. RA 3: 112 (1593). Beladd medh brister många, / Hwar skal jagh trösten fånga? Ps. 1695, 292: 1.
b) med saksubj.: ligga tungt på, tynga på. Mina .. marfalleligha Synder .. (som) migh nu hardt tryckia och swårligha beladha. P. J. Gothus Bön. h 1 b (1572).
Spoiler title
Spoiler content