SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2019  
VY vy4, r. l. f. (SvBrIt. 1: 35 (c. 1700) osv.) ((†) n. (i bet. 1 slutet) Engström Aftongl. 13 (1932), Östergren (1968)); best. -n, äv. (numera mindre br.) -en; pl. -er.
Ordformer
(veue (-ü-) c. 17001726. vue (-ü-) 17161892. vuë (-û-) 17671782. vy 1804 osv.)
Etymologi
[av fr. vue (ä. fr. äv. vûe, veuë), till p. pf.-stammen av voir, se, av lat. videre, se (se VETA, v.1); genus n. (i bet. 1 slutet) är sannol. uppkommet gm elliptisk anv. av ssgrna VY-BREVKORT, VY-KORT]
1) utsikt (se d. o. 1); särsk. dels om möjligheten att kunna se ut över l. betrakta viss omgivning (ett landskap l. en trakt l. stadsbild o. d.) l. om synintrycket av denna omgivning, dels konkret (jfr slutet), om det som betraktas; vanl. i fråga om ngt som uppfattas ss. vackert l. tilltalande. På denna sidan är veüen uth till feldten. SvBrIt. 1: 35 (c. 1700). Öfver Moss, med många vackra vuer mot fjorden fara vi sedan rakt i norr till Christiania. Edholm SeklSlut 190 (1883). Lustigt hur man plötsligt minns. Jag bar på vyer från berg och stränder. Brunner SvVill. 399 (1987). Vyn över Paris med sina ikonbyggnader är finfin från toppen av Parc de Belleville. Arbetarbl. 19/3 2016, s. 12. — jfr RUND-, SKÄRGÅRDS-VY m. fl. — särsk. i fråga om konkret avbildning (i form av målning l. fotografi o. d.) av utsikt (jfr PROSPEKT 5, UTSIKT 1 a); förr särsk. liktydigt med: vykort; förr äv. i utvidgad anv., ss. senare led i ssgrna HJÄSS-, NACK-, SIDO-VY, övergående i bet.: perspektiv (se PERSPEKTIV, sbst. 2). Aftagande af monga vuer och prospecter (med en camera obscura). Swedenborg RebNat. 1: 242 (1716). Vue af en trägård målad på Kåppar. Wrangel TessPal. 32 (i handl. fr. 1735). Vyet kom till rätter adressat. PostÅb. 1934, s. 69. På lådans etikett finns det en vy över Gamla stan och Helgeandsholmen, sedda från Gustav Adolfs torg. Kulturen 1987, s. 148. — jfr RUND-, SKÄRGÅRDS-VY m. fl.
2) i bildl. anv. av 1; särsk.
a) med tanke på vad man kan se framför sig: framtidsutsikt l. ambition l. mål (för strävan) o. d.; förr äv. dels: avsikt l. syfte, dels: sikte (se SIKTE, sbst.2 6) l. blick; särsk. i sådana uttr. som (ha) höga l. stora vyer, (ha) höga ambitioner l. stora förväntningar (på livet); numera bl. i pl. KKD 8: 237 (1706). Jag har .. dömt af flera anledningar .. att .. (Lehnberg) redan vid förra ledigheten haft sin vüe därpå (dvs. en plats i Svenska Akademien). Kellgren (SVS) 6: 236 (1789). Carl XI, som visserligen icke var någon fint bildad mecenat, men egde stora vyer och kraft att genomföra dem. Estlander KonstH 411 (1867). Det var ju egendomligt, att mormor icke hade högre vyer för sin vackra, begåvade dotter. Lagergren Minn. 1: 106 (1922). Gått igenom första rapporten med Kling. Mycket samvetsgrann man men saknar vyer. Jersild Grisjakt. 62 (1968). — jfr FRAMTIDS-VY.
b) med tanke på vidsynthet; särsk. dels: betraktelsesätt, syn (se SYN, sbst.2 5), dels (o. i sht) i sådana uttr. som vidga sina vyer (se VIDGA 2 d), (ha) vida l. vidgade (äv. snäva l. inskränkta) vyer, i fråga om omfattningen av ngns erfarenheter l. insikter l. kunskaper o. d.; numera bl. i pl. Jag är likväl tranquilare nu än förr; ty Biskopen i Wexiö har vuer, som gå utom ståndets krets. Schröderheim Ant. 245 (1789). Det storartade i de nya philosophiska vyerna. SKN 1843, s. 300. Från informatorslifvet återvände studenten till akademien .. med mindre inskränkta vuer i allmänhet och mindre ensidiga åsigter om hvarjehanda lifvets förhållanden. Hellberg Samtida 1: 73 (1870). Misstaget (beträffande tidsuppgiften) ligger nog inte hos krönikeförfattaren. Denne har visserligen inte haft alltför vida vyer, men så undermålig har han inte varit, att han trott, att 900-talet gått före 800-talet. KyrkohÅ 1940, s. 152. Sammankomsterna ha ofta fått sin stämning av en utmärkt föreläsares framställning och de vidgade vyer, den givit åhörarna. SvGeogrÅb. 1949, s. 14. Jag har .. tyckt synd om dem för att de har så snäva vyer. Expressen 28/6 1998, Söndag s. 12.
c) (numera bl. tillf.) motsv. 1 slutet, om framställning i ord: bakgrund(smiljö); översikt; särsk. i fråga om litterär gestaltning; jfr SCENERI 3 b. Biberg 2: 33 (c. 1820). Jag börjar med en vy öfver de sidor af språklifvet, som utgöra skriftens naturliga förutsättningar. Lundell Rättstafn. 3 (1886). Den första vyn öfver Bithynica är denna: ”Det var en mörk och dyster strand med branta skifferberg (osv.). Böök SvStud. 401 (1913). I det följande vilja vi inskränka oss till att endast giva en ny vy över denna mest omfattande växling mellan syntes och reformation, och framhäva också härvid blott de allra grövsta konturerna. SvTeolKv. 1932, s. 106.
Ssgr (till 1): VY-ALBUM. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) till 1 slutet: vykortsalbum. GbgAB 1892, nr 294 B, s. 4. Lärjungarna (kan) själfva mycket lätt .. skaffa sig ett vyalbum, som säkert skall blifva ett utmärkt åskådningsmaterial vid studiet af fäderneslandets geografi. PedT 1905, s. 414.
-BREVKORT. (†) vykort; jfr brev-kort. Jag hade afsändt de obligatoriska vy-brefkorten till fränder och vänner där hemma. Lindqvist Dagsl. 2: 35 (1900). SAOL (1950).
-KORT. om kort (se kort, sbst. 1) försett med en bild (ofta o. urspr. i form av en vy l. ett geografiskt förankrat motiv) på ena sidan o. med utrymme för adress o. meddelande på den andra (o. avsett att skickas med posten); numera äv. i fråga om liknande kort i virtuell form; jfr -brevkort o. vy 1 slutet. SvBokhT 1902, s. 192. Det gick en vecka. Så kom det ett litet vykort från Köpenhamn med Rådhustornet och Bristol och en kort hälsning. Söderberg AllvLek. 259 (1912). Till farmor skrev pappa alltid bara korta brev. Ibland var det ett vykort med bara några få ord på. Rådström Mån. 66 (1989). (Bokhandlaren) tror att gemene man föredrar semesterhälsningar i pappersform. – Alla fixar inte att skicka elektroniska vykort, säger han. BlekLT 6/7 2011, s. 4.
Ssgr: vykorts-album. album för l. med vykort; jfr vy-album. AB 29/11 1901, s. 4. Eftersom det var en populär sysselsättning att byta vykort och att samla dem hamnade många St Valentinkort (från släktingar i Amerika) i gamla vykortsalbum. SDS 14/2 1990, 2: 1.
-ställ. ställ (se ställ, sbst.1 1) för förvaring o. exponering av vykort (i butik o. d.). DN(A) 1908, nr 13781 B, s. 2.
-vacker. (idealiserat) vacker (se d. o. 7 (e)) ss. på ett vykort. DN(A) 17/9 1916, s. 7. Gustavs och den unga Marias kärlekssaga är vacker, men litet vykortsvacker. Deras samliv sedan Maria blivit lam är gripande och rörande, men överskrider sentimentalitetens gräns. GHT 21/12 1935, s. 3. Det är vykortsvackert vid flodbanken: strandpromenaden är kantad av björkar, solen lyser och i fjärran står fabriksrökar upp som vita utropstecken mot blå himmel. DN 28/1 1999, s. A5.
Avledn.: VYA, v. (†) till 1 slutet: skicka vykort (till ngn); äv.: byta vykort (med ngn). Ett hembiträde, som blivit olyckligt förälskad i distriktets .. brevbärare .. Hon vyade till sig själv och drog så målet till sig. PostÅb. 1934, s. 77. Vill du vya med mej? GbgP 1950, nr 299, s. 12. SvD 24/7 1969, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content