SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
BELÄGGNING beläg4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (belä´ggning Weste; bel`äggning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr fsv. beläghning]
vbalsbst. till föreg. — särsk.
1) (†) till BELÄGGA 1 a: belägring. Schroderus Liv. 64 (1626). Schultze Ordb. 2564 (c. 1755).
2) till BELÄGGA 10. Weste (1807). Beläggning af en ända kallas dess fastgöring på en knap eller nagel. C. Smith i Tidn. f. idr. 1882, s. 200.
3) till BELÄGGA 11. Schultze Ordb. 2564 (c. 1755). Endast goda rör kunna användas till beläggning af väggar och tak i rum. AHB 83: 23 (1873). Kramsfoglar stekas äfven i kastrull utan beläggning med späck. Hagdahl Kok. 618 (1879). — särsk.
a) till BELÄGGA 11 e. Tårtans beläggning lyckas bäst, om den .. sker med väl afrunna, syltade .. frukter. Grafström Kond. 249 (1892).
b) (mindre br.) till BELÄGGA 11 f; konkret: inläggning. Beläggningar (på pianon) i roccoco eller gotik. K. Valentin i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1899, 2: 74.
c) till BELÄGGA 11 g. Projektilernas .. beläggning med salmiak, zink och tenn. L. A. Hubendick i Tekn. tidn. 1871, s. 226. Beläggningen med bladmetall sker sålunda, att ... C. A. Ålander i AHB 131: 97 (1887). — konkret: (tunt, yttre) lager; öfverdrag. J. C. Wilcke i VetAH 23: 207 (1762). Med tenn bildar qvicksilfver en amalgama .. En sådan amalgama är beläggningen af speglar. Berzelius Kemi 2: 353 (1812). Förenämnde med bladgrönt fyllda svampceller äro .. de som ofta förorsaka den gröna beläggningen på framtänderna. AHB 57: 64 (1871). Såren visa sig missfärgade med en grågul, smutsig beläggning. Hallin Hels. 2: 162 (1885). Tungan får en hvit, kritartad beläggning. F. Björnström i NF 12: 1141 (1888); jfr BELAGD 1. I svårare fall (af difteri äro) .. beläggningarna utbredda öfver en större del af svalget, smutshvita eller smutsgröna. Wretlind Läkareb. 5: 34 (1897). — jfr BLADGULDS-, CEMENT-, FRESKO-, KVICKSILFVER-BELÄGGNING m. fl.
d) till BELÄGGA 11 j; ofta: stenläggning o. d. Stockholmsgraniten (användes bl. a. till) .. beläggning af gator och vägar. G. De Geer i Stockholm 1: 26 (1897). — konkret. Den släta (asfalt-)beläggningen å gatorna (i Paris). Läseb. f. folksk. 865 (1892, 1899). — jfr ASFALT-, GATU-BELÄGGNING m. fl.
e) skrädd. styft tygstycke, särsk. kanfas, som för fasonens bevarande inlägges i vissa delar af kläder, i sht i kragar o. rockuppslag.
4) (†) jfr BELÄGGA 12: häfdande, könsumgänge; jfr BELÄGRING II. Futuitio .. Beläggning, .. besoffning. Lex. Linc. (1640).
5) till BELÄGGA 14. Sjukhusens olika beläggning med män och qvinnor. C. Wallis i Årsber. fr. Sabbatsb. 1891, s. 170. — konkret koll.: (på sjukhus o. d.) intagna patienter. Sjukhusets beläggning under det senaste år, för hvilket redogörelse är offentliggjord .., var 2,795 patienter. K. Linroth i Stockholm 1: 523 (1897). SD 1899, nr 209, s. 2.
Ssgr: (3 c) BELÄGGNINGS-BORD030~2. [jfr t. belegtisch] tekn. För att förse .. (den för en spegel afsedda) glasskifvan med beläggningsmedlet, behöfves framför allt ett fullkomligt plant och jemt beläggningsbord, helst af marmor. Uppf. b. 4: 520 (1873).
(1) -DAG. (†) Tå beleggninges daghanar vthe äro. Hes. 5: 2 (Bib. 1541; Vulgata: dierum obsidionis, Luther: die tage der Belegerung).
(3 a) -FRUKT~2. sockerbag. Syltad melon (är) af stor nytta .. som beläggningsfrukt. Grafström Kond. 100 (1892).
(3 c) -HINNA~20. anat. Epithelium medullæ oblongatæ .. (Beläggningshinnan) ... Dermed förstår man det stråliga tunna öfverdraget, som utvändigt betäcker sidorna af långmärgen och oliverna. Florman Anat. 2: 123 (1830).
(jfr BELÄGGA 11 b) -KARTA~20. jfr -STÄMPEL. Stämpladt Papper till så väl hela ark, som Beläggningschartor, skall vara att tillgå. SFS 1830, s. 10.
(2) -KLOSS~2. sjöt. Stjerncreutz (1863). Wenström (1891).
(2) -KNAP~2. sjöt. Konow (1887).
(3) -MEDEL~20.
(2) -POLLARE~200. sjöt. Schulthess (1885).
(2) -RING~2. sjöt. bergring, förtöjningsring, moring. På Gullskär är insatt en beläggningsring, och punkten, der denna är fästad i klippan, är .. 7 fot, 5 tum öfver vattnet. Holmberg Bohusl. 2: 21 (1843).
(jfr BELÄGGA 11 c) -SNÖRE~20. snöre fäst längs sömmarna på vissa uniformsplagg, passpoal. Vapenrockar .. försedde med beläggnings-snören. Mil. förf. saml. 5: 114 (1867; efter handl. fr. 1853). Snören, hvita, breda, gradbetecknings-, beläggnings- och distinktions-. Tidn. f. lev. 1898, nr 49, s. 1.
(jfr BELÄGGA 11 b) -STÄMPEL~20. jfr -KARTA. Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med angifvande af datum, makuleras genom lämplig påteckning. SFS 1894, nr 66, s. 34.
Spoiler title
Spoiler content