publicerad: 1903
BELÄGRING belä4griŋ, i Sveal. äfv. 032 (belä´gring Weste; bel`ägring Almqvist) r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
vbalsbst. till föreg.
I. till BELÄGRA I 1. Företaga, upphäfva, uthärda en belägring. Under pågående belägring. Wij (bjuda) eder, att j lathe befäste och befettalie Stocholms Slott och Stadt, lijke som j wilde både giffwe och tage, och wänte eder en belägring. G. I:s reg. 16: 443 (1544). Knuut Nilszon på Wijk i Hagund hölt sigh ther på sitt Huus öfwer ett heelt Åhr emoot Herr Gustaffz Belägringh. Girs G. I 24 (c. 1630). Belägringen af Troja. Block Progn. Tillegn. 1 (1708). Konung August .. uphäfde belägringen (af Riga). Nordberg 1: 92 (1740). Efter trenne dagars belägring dagtingade commendanten. Mankell Fältsl. 25 (1857). För att vinna tid ville man sätta Stralsund i stånd att uthärda en ordentlig belägring. Odhner G. III 1: 183 (1885). — särsk.
a) (†) med prep. för i bet. utanför, framför: belägring af. Brockenhusen hafver most öfvergifve then belägringh för Varbergh. RA 2: 270 (1568). Nordberg 1: 664 (1740). Den fiendtliga Amiralen .. upphäfde belägringen för denna stad. Leopold 6: 90 (1803).
b) mer l. mindre bildl. Dalin Arg. 2: 333 (1734, 1754; se under BELÄGRA I 1). Här skall man ut och slåss, det kan ej annat vara: / Hvad nympher, ljus och larm, belägringar och fara! Bellman 1: 197 (1771). Af granna ekipascher / porten hålles i belägring. Sturzen-Becker S. arb. 5: 11 (1862).
II. (†) till BELÄGRA III: samlag; biläger; jfr BELÄGGNING 4. Bröllop och belägring. P. Erici 3: 50 a (1582). Futuitio .. Beläggning, belägring, besoffning. Lex. Linc. (1640).
Ssgr (till I, i allm. mil.): BELÄGRINGS-ANSTALT 030~20 l. ~02. GT 1788, nr 122, s. 1. särsk. (numera föga br.) konkret. Konsulerne .. angrepo Pometia .. med stormtak och andra belägringsanstalter. Kolmodin Liv. 1: 185 (1831). —
-ARBETE~020, äfv. ~200. H. Hamilton i VittAH 20: 36 (1849). Belägringsarbetena fortsattes (vid Älfsborg år 1612) ..; batterier och löpgrafvar uppkastades, minor gräfdes under vall och mur. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 41 (1881). —
-ARTILLERI~1002 l. ~0102.
1) se ARTILLERI 1. Gröfre belägringsartilleri. Fryxell Ber. 4: 129 (1830). Indelningen af det grofva Skyttet i fästnings- och belägrings-artilleri nämnes väl icke, men fanns i sjelfva verket (på G. II A:s tid). H. Hamilton i VittAH 17: 263 (1846). Billmanson Vap. 124 (1882).
-ARTILLERI-MATERIELL—1001~ l. —0101~0002 l. ~01—. —
-BATALJON~102. (förr) bataljon som utgöres af belägringsartilleri. Den enda då (dvs. 1821) återstående, Göta artilleriregemente tillhörande, belägringsbataljonen. Spak Unif. 57 (1890). —
-BATTERI~102. batteri af l. med l. för belägringspjäser. Dalin (1850). A. Berglund i KrigsVAH 1872, s. 153. —
-DAG~2. (Göran Persson) Bleff så på andra Belägringz Dagen vthförd af Staden. Girs E. XIV 112 (c. 1630). Läseb. f. folksk. 509 (1892). —
-HÄR~2. belägrande l. för belägring afsedd här(afdelning); jfr -ARME. Arnell LR 1: 59 (1829). Parisarméerna hade icke .. kunnat räcka provinsarméerna en hjelpsam hand tvärt igenom den tyska belägringshären. Wieselgren Bild. 516 (1883, 1889). —
-KANON ~02. jfr -PJÄS. Dalin (1850). Oscar II i VittAH 24: 100 (1861). Positions-, belägrings- och fästningskanoner .. äro tyngre och gröfre än fältpjeserna. H. V. Westin i NF 8: 167 (1884). —
-KONST~2. J. Röding i 1 VittAH 1: 223 (1755). Grekerne lärde belägringskonsten af Asiaterne. Lefrén Förel. 1: 58 (1818). Wrangel Krigshist. 1: 63 (1866). —
-KRANS~2. [efter lat. (graminea) corona obsidi(on)alis] af gräs flätad krans hvilken tilldelades den som från undergång räddade en kringränd romersk här l. fästning; jfr -KRONA. Legionerne (satte) .. under allmänt bifallsrop på Decii hufvud en af gräs flätad belägringskrans. Kolmodin Liv. 2: 479 (1832). —
-KRIG~2. Carlson Hist. 1: 199 (1855). I 1611 års fälttåg rörde sig detta fästnings- och belägringskrig omkring Kalmar. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 34 (1881). —
-MASKIN~02. (fordom) redskap som användes vid belägring, ss. kastmaskin, murbräcka, belägringstorn o. d. Batterier voro nu (dvs. 1525) något mer brukeliga, än i förra Kalmare-belägring .. 1497: Då betiente man sig, jemte stycken, af åtskilliga andra belägrings-machiner. Dalin Hist. III. 1: 124 (1760). Belägringsmaschinernas skottvidd kunde (hos grekerna) uppgå ända till 5 stadier. Wrangel Krigshist. 1: 51 (1866). —
-MATERIELL~1002 l. ~0102. —
-PARK~2. materiella stridsmedel som erfordras för en belägring. Platserna för uppställandet af belägringsparker (utanför en fästning som skall belägras). Tj.-regl. 1900, 4: 111. —
-PIONIÄRPARK~10020. (förr) benämning på de verktyg o. materialier m. m. som erfordras för ingenjöranfallets genomförande vid en belägring; jfr INGENJÖRS-PARK. Belägrings-Pionier-parken .. är i bruk vid någon påstående belägring, eller ligger uplagd i arméns Hufvud-Utrednings-förråd. Lefrén Förel. 1: 208 (1818). —
-PJÄS~2. artilleripjäs afsedd för belägringar. Den 28. December började Péronnes bombardering med belägringspjeser, hemtade från citadellet i Amiens. Rappe Nordarm. 119 (1874). —
-SKYTT~2, n. (fordom) = -ARTILLERI. Artilleriet spelade (på E. XIV:s tid) ännu en jemförelsevis obetydlig rol. .. Så väl fält- som belägringsskyttet var fåtaligt och tungt. Alin i Ill. Sv. hist. 3: 465 (1878). —
-TID~2. Iwanogorodt, der hann är både i dhen förrige såsom och nu senere belägringz tijdh blefven af fiendenn illa sargatt och skutin. Oxenst. brefv. 5: 20 (1613). NDA 127 (1875). —
-TILLSTÅND~20 l. ~02. [jfr d. belejringstilstand, t. belagerungs(zu)stand samt holl. staat van beleg, fr. état de siège] om det förhållandet, att den beslutande o. verkställande makten i en ort, ett distrikt osv., i enlighet med hvad som måste ske i en belägrad ort, lägges i händerna på en militärbefälhafvare, hvilken icke blott de militära utan också de civila o. kommunala myndigheterna underordnas, o. att den civila rättsskipningen i vissa fall ersättes af den militära. Staden, provinsen, hela landet har förklarats i belägringstillstånd. I hufvudstaden har belägringstillståndet proklamerats. Fursten svarade .. att ett belägringstillstånd vore ett undantagsförhållande som icke kunde äga rum längre än det oundgängligen erfordrades. Snällposten 1848, nr 68, s. 2. Belägringstillståndet såsom en legaliserad statspraxis förskrifver sig från den första franska revolutionens tid. NF 2: 193 (1877). Tj.-regl. 1889, s. 18. särsk. i förb. lilla belägringstillståndet om det förhållandet, att bl. vissa af belägringstillståndets inskränkningar i den medborgerliga friheten träda i kraft. ”Det lilla belägringstillståndet” .. hade (under tiden 1878 till 1886) införts i ett halft dussin af Tysklands största städer. H. Branting i NF 14: 1529 (1890). —
-TJÄNST~2. Infanteriets belägringstjenst består (bl. a.) uti .. löpgrafsarbete och handräckning. Tj.-regl. 1867, 4: 212. —
-TORN~2. (fordom) på rullar hvilande torn som vid belägring byggdes o. rullades fram till fästningsmuren för att man från detsamma skulle kunna beskjuta l. storma fästningen. J. G. Oxenstierna 5: 88 (c. 1817). Boëthius Hist. läsn. 2: 369 (1898). —
-TROSS~2. (förr) = -TRÄNG. Lefrén Förel. 2: 240 (1817). Den .. tunga och svårrörliga belägringstrossen. H. Hamilton i VittAH 20: 92 (1849). —
-TRÄNG~2. för en belägring erforderliga artilleripjäser, redskap o. materialier jämte hjälpmedel för dessas framforslande; äfv. med inbegrepp af tillhörande manskap. V. G. Billmanson i NF (1877). jfr ARTILLERI-, INGENJÖRS-BELÄGRINGSTRÄNG. —
-VERK~2. af belägrande trupper uppkastadt jordverk o. d. som syftar till den belägrade fästningens intagande. J. G. Oxenstierna 5: 259 (c. 1817). I spetsen för de franska trupperna intog hon (dvs. jungfrun af Orléans) med stormande hand det ena efter det andra af belägringsverken. Boëthius Hist. läsn. 2: 473 (1898). —
-VERKTYG~20 l. ~02. (numera föga br.) = -MASKIN. Dalin Hist. 1: 532 (1747). Fursten af Novgorod .. tågade mot staden (Viborg år 1322) ... Belägringsverktyg, bland annat sex kastmaskiner, medföljde. Schybergson Finl. hist. 1: 61 (1887, 1902).
Spoiler title
Spoiler content