publicerad: 1904
BERGSBRUK bær3js~brɯ2k, hvard. äfv. (i sht i Sveal.) bær3s~, äfv. (i sht i södra o. västra Sv.) 4~1 (be`rgsbruk Weste), n.; best. -et; pl. (i bet. 1 o. 2) = ((†) -er I. Meurer hos Forssius Min. Dedik. 2 (1643)).
Ordformer
Etymologi
[jfr d. bjærgbrug]
1) (†) om gren af bergshandteringen; jfr BERGS-BRUKAN, -DRIFT 1, -HANDLING, BERGSMÄNS-BRUKNING. Hans K. Maietz. kunde lära bönder bättre och profijtligare skick vthi sitt åkerbruk, fiskerij &c. vthi allehanda och åtskilige Bärgzbruk. Svart Är. 70 (1560). Allahanda Bergsbruk idkas på landsbygden. Berch Bergsdomst. 1 (1779).
2) [konkret anv. af 1] (numera föga br.) om inrättning l. bruk l. verk o. d. för malms brytning l. förädling, ss. grufva, hytta m. m.; bergverk. Bergv. 1: 35 (1582). At tu alle Bergzbruk til titt Nampns ähre .. werdiges wälsigne och föröke. Carl IX Cat. Dd 4 a (1604); jfr Handb. 1811, s. 49, o. Handb. 1894, s. 78. Man hafver låtit placat utgå om svedjeförbud för thet stora missbruk, som skeer, helst kring om bergzbruken. RP 8: 318 (1640). I lappmarcken finnes .. någre bergzbruuk, såsom särdeles i Pitheå lappMarck Nasafiäll. S. Rheen (1671) i Landsm. XVII. 1: 48. Grufvor, Hyttor, Hammarvärck eller andra Bärgsbruk. Abrahamsson 646 (1726). Bergsbruken, hvarunder innebegripas alla af Styrelsen öfver Bergverken privilegierade Inrättningar, till förädling af Mineral-Rikets producter. Const.-utsk. mem. 1829, nr 34, s. 3. Hildebrand Statsförf. 616 (1896). jfr: Thet bergzbruk han förmenar kunna finna i Tavastehus län. Hultin Bergsh. i Finl. 15 (i handl. fr. 1556).
3) om (allt slags) arbete l. industri för mineraliers brytning (o. förädling), i sht för malms brytning o. förädling till metall; jfr BERGS-BRUKNING, -DRIFT 2, -HANDTERING, -RÖRELSE, BERGSBRUKS-DRIFT, BERGSLAGS-RÖRELSE, BERGSMANNA-HANDTERING, -RÖRELSE, BERGVERKS-DRIFT, -HANDTERING, -INDUSTRI, -RÖRELSE. Warda hoos Bergzbruket så många smelte hyttor bygda, På thet man må ther åtskilia allehanda malm. P. Erici 6: 138 a (1582). Ortens Näring är egenteligen Bergsbruket. E. Bergenskiöld (1785) hos Johansson Noraskog 1: 45. Bergsbruk kallas väl i allmänhet all handtering med Malmbrytning och Smältning; men förnemligast förstås dock härmed Järnets och dess Malmers tilgodogörande och hvad därtil hörer uti Järnbergslagerne. Rinman (1788). Bergsbruket .. utgör en af Statens Grundpelare. Ad. prot. 1789, s. 160. Medan inbyggarne i östra Nerike nästan uteslutande äro hänvisade till jordbruk, drifves bergsbruk ännu i en del af det vestra. G. Djurklou i VLS 116 (1886). En mängd tyskar inflyttade (under folkungatiden) i våra städer samt lade grunden till det svenska bergsbruket. Sv:s land o. folk 70 (1901). Helt naturligt har .. bergsbruket redan sedan urminnes tider utgjort landets främsta industri. Därs. 447. — (†) med prep. på. Bärgz-Bruuk på allehanda Metaller och Mineralier. Risingh Kiöph. 6 (1669).
Ssgr (till 3): BERGSBRUKS- bær3jsbrɯks~, hvard. äfv. (i sht i Sveal.) bær3s-, äfv. -bruks~ -DRIFT~2. (föga br.) = BERGSBRUK 3. Sjelfve voro de (dvs. bergsmännen) ganska måne om Bergsbruksdriften. J. E. Ångman i VittAH 8: 212 (1794). —
-IDKANDE ~200, p. adj. jfr BERGVERKS-IDKANDE. Uppf. b. 3: 85 (1873). Hvad angår arbetsskicklighet och arbetsproduktens kvalitetsvärde, står Sverige allt framgent i främsta ledet bland bergsbruksidkande länder. Sv:s land o. folk 618 (1901). —
-IDKARE~200. jfr BERGS-BRUKARE, BERGS-, BERGVERKS-IDKARE. Bergsbruksidkaren .. C. i L. SvT 1852, nr 23, s. 1. Wieselgren Bild. 59 (1889). —
-VIS, sbst. (†) = BERGS-VIS. At .. Wåra Bergsbruk måge blifwa .. på Bergsbruks wis bygde. Bergv. 1: 75 (1634).
Spoiler title
Spoiler content