BESICK besik4, sällan BESIK besi4k l. BESIG besi4g l. -sig4, r., stundom n.; best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(bezique Hagdahl, bésigue, besi Wilson)
Etymologi
[jfr eng. bezique; af fr. bésigue, förr äfv. bésy, af okändt urspr.]
spelt.
1) benämning på ett kortspel som vanl. spelas af 2 personer antingen med en pikélek (enkel besick) l. (i regeln) med två dylika lekar blandade tillhopa (dubbel besick), men som äfv. kan spelas af 3 l. 4 personer med 3, resp. 4 lekar. Hagdahl Det bästa 203 (1885). Bésigue är ett spel, som först för några årtionden sedan från de parisiska kaffehusen vann inträde i salongerna. Det lär ha sitt ursprung i den franska landsorten, i Limousin. Wilson Spelb. 408 (1888). — jfr DUBBEL-, ENKEL-BESICK.
2) spader dam o. ruter knekt på samma hand ss. chans i det under 1 nämnda spelet. Dubbel besick, 2 spaderdamer o. 2 ruterknektar på samma hand. Jag mäler (dubbel) besick. Enkel bezique. Hagdahl Det bästa 204 (1885). Dubbelt bezique. Därs. Besi gäller 40 points; dubbel besi .. räknas för 500. Wilson Spelb. 414 (1888). — jfr DUBBEL-BESICK.
Ssgr (till 1): BESICK-, sällan BESIK- l. BESIG-BRICKA03~20. tunn bricka särskildt inrättad för markeringen af poängerna vid besick. —
-SPEL~2. Enkel bésigue .. är det ursprungliga .. besispelet. Wilson Spelb. 408 (1888). —
